Knappast historiskt, Löfven

”Det var historiskt”, sa en förtjust Stefan Löfven till pressen efter sitt första EU-toppmöte. ”Vi har ett avtal och det är inte bara allmänt uttryckt, det är åtagande!, för länderna.

Inget särskilt historiskt med det, Löfven. EU-länderna har ett sådant klimatavtal redan, med åtagande!, för länderna, sedan 2009.
EU 2020, ringer ingen klocka?

För övrigt – bra att lägga på minnet – allt som EU:s toppmöte skriver in i sina slutsatser utgör ett åtagande!, för länderna.
Kan vara värdefullt att veta. Inför nästa toppmöte.

Inte särskilt historiskt heller var innehållet i nattens klimatavtal.
EU-länderna ska minska utsläppen med 40 procent till 2030 (fr 1990), höja energieffektiviteten till 27 procent (jfr 1990) och öka andelen förnybart till 27 procent.
Så vitt jag kan utläsa av alla kurvor och rapporter som EU:s myndigheter regelbundet skickar ut är EU redan före detta toppmöte, på väg att nå dessa siffror.

Faktum är att en snabb titt på EU-kommissionens siffror visar att  redan IDAG klarar tolv  av EU:s 28 länder det 2030-mål för utsläpp som toppmötet klubbade i natt (nära 13, Danmark är i stort sett hemma).
Inte så historiskt alltså.

Gissa vad som heller inte var historiskt, Löfven?
Polens tuffa kamp som resulterade i att toppmötet skrev in allehanda undantag och extra anslag för de fattigaste länderna att klara målen.
Polen har ju så gott som enbart kol i sin energimix och anser därför att man inte har råd med klimatambitioner.

Polens regering argumenterade exakt likadant när det första (historiska) klimatavtalet skrevs i EU. Polen fick ett lika lysande utfall den gången också.
Sedan dess har de bland annat använt EU-bidragen till att hålla sin olönsamma kolindustri under armarna.
Deras kolberoende tycks idag – efter att ha påtvingats åtta års klimatarbete av EU  – ligga på cirka 93 procent.

Fast en sak på toppmötet var kanske historisk ändå, Löfven…
…polska premiärministern Ewa Kopacsz´ förhandlingsskicklighet. Hon fick ut alltså pengar – en gång till!  – för att minska Polens kolberoende.

Vilken  uppförsbacke hon måste haft i den debatten i natt!, med tanke på att Polen haft en ekonomisk tillväxt på över 16 procent av BNP sedan 2008 medan större delen av övriga EU under dessa krisår som bekant legat nära eller under noll-tillväxt.

 

 

Publicerat i Klimat och miljö, Sverige och EU | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Nu vet vi – Löfven är en EU-novis

Vi visste att Stefan Löfven är ny på att vara statsminister, vi har förstått att han också är en nybörjare vad gäller hur riksdagen arbetar.
Nu ser vi  att Stefan Löfven även är en novis på EU.

Redan inledningsorden på gårdagens EU-nämnd avslöjade en man som lever i en gången tid.
Satt han faktiskt och  upplyste EU-nämnden med dess veteraner i EU-politik, däribland flera f d EU-parlamentariker om att ”styrkan med svenskt EU-medlemskap är att vi kan påverka EU”?

Och fortsatte han verkligen sedan sitt ”Goddag Yxskaft”-tal med att berätta att Sverige kan inte alltid få sin vilja igenom i EU? (”EU-arbetet är fullt med kompromisser, vi ska inte tro att vi alltid kan bestämma över slutresultatet.”)

Satt han sedan faktiskt och sa till EU-nämnden att frågan om ja-eller-nej-till-EU
är förlegad?, en fråga som överhuvudtaget inte nämnts i svensk EU-debatt sedan 2003 och redan då skrattades bort som överspelad?

Svarade han faktiskt två ledamöter i EU-nämnden att ”frågan finns inte på dagordningen och därför inte kan tas upp på toppmötet”?
(varav den ena var en klimatfråga, alltså toppmötets huvudämne, och den andra TTIP, vilket Sjöstedt vänligt tipsade honom kommer att tas upp i korridorsnacket)

Vet han inte att han som Sverige statsminister har rätt att ta ordet ”därnere” (hans uttryck för EU) och säga precis vad han vill? (…för att inte tala om att påverka dagordningen i förväg)

Stefan Löfvens okunskap om svenskt EU-arbete måste vara monumental.

Gårdagens röra om mandat för klimatmålen i EU-nämnden (beskrivs i de flesta media men Oksanens blogg kan särskilt rekommenderas!) kan antagligen förklaras med Löfvens uppenbara okunnighet om det EU-samarbete han nu ger sig in i.

För de flesta som följde EU-nämnden igår var Löfvens idé om  att ta med ett högsta och ett lägsta bud med sig till EU-förhandlingar om klimatmål, rätt och slätt bisarr. De flesta trodde att de helt enkelt hörde fel.
Som Jonas Sjöstedt sa; ”Om man går in till företaget och begär 119 kr mer i lön men samtidigt säger att man kan godta 107 kr, så är det inte troligt att man går ut därifrån med 119 kr.”

Men Löfven lever fortfarande i en ”vi-och-dom-värld ”där ”vi” är Sverige och i hans huvud inte en del av EU.
Han trodde att han i EU-nämnden ”satt med sin delegation” (hans egna ord) och diskuterade förhandlingsupplägg innan han gick in till ”dom”.

Därför var det naturligt för Löfven att resonera om att ”Vi vill gärna ha 50-40-30 men ser att det kan bli svårt att nå, så jag vill ha er accept på att lägga mig på 40-27-30″.
För EU-nämnden blev upplägget förstås obegripligt.

Vet inte Löfven att vad som sägs i EU-nämnden är offentligt? Att kamerorna är påslagna? Att media som rapporterar läses utanför Sverige? Att EU-ländernas ambassader och EU-kommissionens kontor i Stockholm självklart rapporterar om den svenska hållningen (hållningarna…) till sina huvudstäder?

Nå, han är helt ny.
Nu vet vi i alla fall att Löfvens resor under de många åren som internationell sekreterare knappast gick till Europa.

 

Publicerat i Ministrar o struntprat, Sverige och EU | Etiketter , | 2 kommentarer

EU:s lador är däremot tomma

Det måste få ett stopp nu, med  obetalda räkningar, varnade Jean-Claude Juncker i sitt tal i parlamentet, det här skadar EU:s anseende.
För det finns ett växande antal obetalda EU-räkningar  – sedan 2010 har summan vuxit från 5 miljarder euro till närmare 30 miljarder.

– Det är småföretag som inte fått betalt av oss, det är humanitära nödhjälsporganisationer, utbytesstudenter, kommuner, EU-domstolen…räknar rapportören Eider Gardiazábal upp.

Avgående kommissionären Janusz Lewankowski blev så frustrerad att han läckte till utskottet att pengabristen bland annat beror på att Storbritannien inte betalar sin EU-avgift.
Men det finns fler syndare. Spanien och Italien sölar likaså.
Förra hösten tvingades Barroso ringa till Europaparlamentets talman och vädja om extra pengar för att kunna driva verksamheten vidare.

Europaparlamentets budgetutskott har också fått nog. Därför vägrar de diskutera 2015 års budget med EU-regeringarna, innan de senare har hostat upp pengar för 2014 års budget (där man bakat in påslag för tidigare försyndelser).

Storbritannien hör inte på det örat. Där låtsas man att betalningskraven handlar om nya pengar och vägrar betala.

– Jag är perplex, säger budgetutskottets ordförande Jean Arthuis. Jag förstår att länder som har ekonomiska problem inte gärna vill skicka pengar till Bryssel. Men de har pengar att få ut härifrån!

Om bara EU-domstolen fick de pengar som de behöver för att behandla konkurrensärenden, så ligger det miljarder euro och väntar i böter till EU-kassan, berättar Arthuis.
Och de senaste åren har länder betalat in för mycket i tullavgifter men det finns inte personal att hantera ärenden så att de kan betalas tillbaka.
Det finns 9 miljarder euro att fördela, säger Arthuis.

Men det kommer inte en spänn till någon innan EU-regeringarna löst ut 2014 och allt obetalt dessförinnan.
Så det är ingen idé att Juncker ringer om han upptäcker på sin första dag på jobbet om två veckor, att ladorna är tomma.

Publicerat i Europaparlamentet | Etiketter | Lämna en kommentar

Juncker utan gullegull

Så var Junckerkommissionen godkänd i sin helhet med 423 ja mot 209 nej.
Socialistgruppen, den blå gruppen och liberalerna har han bakom ryggen.

Vänstern, de Gröna och förstås högerpopulisterna röstade emot honom….
…”inte för att jag har något emot dessa individer ( de är ingenting alls – non-entities) men för att ni är de facto Europas regering”, meddelade Ukips Nigel Farage som lovade att detta ”blir den sista europeiska regering som styr över Storbritannien, för om fem år är landet inte med i EU”.

Juncker fick sitt godkännande även om han gjort ganska lite för att försöka charma parlamentet.
Han talade visserligen varmt – och förmodligen uppriktigt – om samarbete med Europaparlamentet men meddelade samtidigt att EU kan inte fatta beslut som går emot medlemsländernas vilja.

Han har noga taget inte gjort fler eftergifter efter utfrågningarna, än den omstuvning som måste följa av att slovenska kandidaten Bratusek inte höll måttet.
Utöver detta handlar det om detaljer, som en flytt av medborgarfrågor bort från ungraren Tibor Navrasics och och att läkemedelsindustrin hamnar också hos hälsokommissionären, inte bara hos inre marknadskollegan.

Oljebolagsägande Miguel Canete blir alltså kvar på energi, fortfarande med en överrock men som inte heter Bratusek utan istället Frans Timmermans.

En liten eftergift kanske hans hantering av frihandelsavtalet med USA  ska  ses som.
Efter  utfrågningen av handelskommissionär Cecilia Malmström stod det väldigt klart att parlamentet inte gillar vad de tror sig veta om det kommande USA-avtalet och är alldeles särskilt ogillande av idén med ISDS (att låta investerare vända sig till skiljedomstolar vid tvister).
Juncker har sagt det förut men var nu helt glasklar i parlamentet om att han tänker inte godta något ISDS i avtalet.

Han placerade sedan raskt ännu en överrock över Malmström – Frans Timmermans, förutom alltså utrikeskommissionären Mogherini som redan spelar den rollen.
Det betyder knappast någon avgörande skillnad, amerikanerna har redan uppfattat att det räcker inte med att övertyga Malmström för att få ett avtal på plats.

Publicerat i EU:s maktbalans, Europaparlamentet | Etiketter | Lämna en kommentar

Nu blev det snurrigt, Ylva Johansson

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tycker sig ha kommit på ett nytt sätt att ge svenska fack tillbaka en del av den makt som de förlorade genom EU-domstolens mål i Laval-fallet för sex år sedan.

Detta är förvirrande på så många nivåer.
Sveriges Radio rapporterar så här om saken:
”…att fack och arbetsgivare i Sverige ska kunna sluta ett så kallat bekräftelseavtal för arbetstagare som kommer hit från andra EU-länder. Facket ska ha rätt att strejka för ett sådant avtal.
Det skulle innebära att den svenska fackliga organisationen får en ny kontrollfunktion.
– Ja det blir ju det (säger Ylva Johansson). Är man två parter som sluter ett avtal så är det ju två som äger det avtalet och har att säkerställa att det upprätthålls.”

Fack och arbetsgivare i Sverige ska kunna sluta avtal för arbetstagare från andra EU-länder?
Vi vet ju att det inte går, Lavaldomen handlade precis om detta. En utländsk arbetsgivare har rätt att teckna kollektivavtal med sina arbetstagare i sitt hemland och låta dessa gälla även under utstationering.

Facket ska ha rätt att strejka för de nyuppfunna avtal ministern talar om?
Facket kan strejka redan idag.
Facket kontrollerar också avtal redan idag – så långt de bara hinner – att arbetstagare har kollektivavtal, om inte svenska så åtminstone utländska.
Inget nytt så långt, alltså.

Kontroller eller ej, vad facket inte kan är kräva att utstationerade arbetare får samma lön som svenska arbetare.
Detta upplever svenska fackförbund som sitt grundproblem.

Enligt EU:s regler måste alla tillfälliga arbetare i Sverige garanteras minst de miniminivåer som gäller för svenska arbetare – för löner, ledighet, försäkring, arbetsmiljöskydd, osv.
Men i Sverige existerar ingen miniminivå för löner.
Det finns många kollektivavtal och alla täcker någon grupp anställda.
Inget avtal täcker samtliga.
Därför kan Sverige inte kräva att gästande arbetare får samma lön som svenska arbetare.

Problemet är olösligt så länge Sverige inte lagstiftar om minimilöner.

Jaha men en större kontrollfunktion för facket än man har  i dag, åtminstone?
Jodå. Det kan facket få.
Nya EU-regler  om detta klubbades nämligen detta i maj i år.

EU-reglerna handlar specifikt om att skärpa kontrollerna av utstationerade arbetare.
Det fuskas för mycket, det händer alltför ofta att utstationeringen är påhittad av arbetsgivaren som gärna betalar lägsta möjliga lön. I själva verket har de anställda mer eller mindre flyttat permanent till värdlandet.
Och bor man faktiskt i Sverige gäller helt andra regler, då gäller svenska kollektivavtalslöner.

En av nyheterna som svenska LO verkligen uppskattar med de skärpta EU-reglerna är att ett EU-land får lägga ansvaret på huvudentreprenören på t ex ett bygge, att alla underleverantörer följer reglerna.
Då blir det mycket svårare att fuska.
Detta har LO länge önskat få göra men den borgerliga regeringen har tövat.
(Byggnads fick dock sin motpart att gå med på det redan i våras – efter att EU-regeringarna godkänt de nya reglerna men några dagar innan det klubbades i Europaparlamentet).

Inom två år senast måste Sverige ha infört de nya EU-reglerna.
Är detta vad  Ylva Johansson tänker på när hon lovar ”riva upp” Lex Laval och ge svenskt fack starkare kontrollfunktion?

Eller har hon kommit på något helt annat som radioreportern misslyckas med att förklara för oss?

 

Publicerat i Ministrar o struntprat, Sverige och EU | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Vilken del av det här är svår att förstå?

Kära EU-regeringar, ni får inte behandla de tamilska tigrarna som terrorister baserat på uppgifter ni läst i tidningen eller hittat på Internet.
Okej?
Återkom när ni har mer  på fötterna.

EU-domstolen slår till igen mot EU-regeringarnas terroriståtgärder.
Domstolen förklarar tålmodigt varje gång att ja, ni kan placera grupper och individer på en terroristlista, frysa deras tillgångar i Europa och neka dem inresa.

Men nej, ni får inte göra det baserat på rykten, på vad USA har sagt till er men inte visat er bevis på och nu alltså också –  inte heller baserat på vad ni läst i tidningen.

Och ni får som sagt inte terroriststämpla folk som inte först fått höra vad ni har för bevis mot dem och  chansen att försvara sig.
PKK och den saudiske affärsmannen Yassin al Quadi  kanske är terrorister – kanske inte – men de är det i alla fall inte förrän de har fått svara på anklagelserna.

Och diktatorn Khadaffis kusin Quadaf Al Dham  kan ha förtjänat inreseförbud i EU år 2011 när Khadaffi fortfarande hade makten men eftersom Khadaffiklanen är störtad så måste ni fundera över varför han ännu står på svarta listan.

Kort sagt: Ta och läs igenom EU-stadgan för medborgerliga rättigheter så ska det nog ordna sig.

 

Publicerat i EU-rätten | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Är det den tysk-franska motorn vi hör mullra?

Frankrikes parlament utövar idag sin suveräna rätt att besluta om budgeten för 2015.  Vilket inte är riktigt sant, för Frankrike har avtalat bort den rätten i överenskommelser med övriga EU.

Den franska regeringens förslag innebär besparingar på kring 20 miljarder euro nästa år vilket får budgetunderskottet att ändå hamnar på runt 4,4 procent av BNP.
Först 2017 planerar regeringen att vara nere inom den gräns som euro-reglerna kräver av Frankrike: 3 procent av BNP.

Den här extra tiden har den franska regeringen inte fått EU:s tillstånd att tillåta sig. 2015 ska underskottet redan vara nere.
”Det är vår suveräna rätt att besluta själva”, säger trotsigt finansminister Michel Sapin.

Kommer de undan med det?
Elyséepalatset läcker till den franska pressen att det nog ska ordna sig. För det första ska EU-kommissionen ta två veckor på sig att granska den franska budgetplanen vilket för oss fram till den 30 oktober… och då är det bara dagar innan Barroso-kommissionen slutar.

Alla vet att den 4 november kommer Juncker-kommissionens ekonomiska prognos vilken kommer att visa på fortsatt stagnation och lågkonjunktur – vore väl korkat att då kräva av Frankrike att bromsa in ekonomin ännu mer genom att göra nedskärningar?

Men framförallt – Tyskland sägs (enligt Paris) ha lovat den franska regeringen att inte rösta för att Frankrike skulle bötfällas för det franska underskottet.  Om nu EU-kommissionen envisas med att tjata om regelbrott.

Skulle Merkels regering verkligen ha gått med på det?, efter allt tufft tal hemmavid, om att alla länder som dragit sig på skulder måste spara.

Kanske.
Nya siffror understryker hur tysk ekonomi nu bromsar in rätt hårt. Att spendera pengar på att stimulera ekonomin ki Europa anske inte längre verkar vara en så dum idé i tyska ögon.

I fransk press sägs att Berlin och Paris har bett de två ekonomerna Jean Ferry-Pisani och Henrik Eberlein att till november ta fram en gemensam plan för reformer (franska, gissningsvis) och investeringar (tyska, får man tro?).

Den 20 oktober ska  finansminister Michel Sapin mötas med sina tyska kollegor Wolfgang Schäuble och Sigmar Gabriel i Berlin för att diskutera ”praktiska omedelbara åtgärder” för att få igång ekonomin igen (och den franska budgeten, tillägger Schäuble).

Kanske är det den tysk-franska motorn vi hör mullra igång igen i bakgrunden, efter att ha stått stilla sedan Nicholas Sarkozy lämnade Elyséepalatset i juni 2012.

 

Publicerat i EU:s maktbalans | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

EU och tvätt av Italiens smutsiga byk

Nu pågår som bäst en jakt på papperslösa, ett exempel på hur Italien lyckats utnyttja sitt EU-ordförandeskap till att få andra EU-länder att utföra deras smutsiga arbete.

Försvaret för operationen ”Mos Maiorum”, som italienarna satte igång att organisera så snart EU-ordförandeskapet blev deras den 1 juli, är att myndigheterna enbart är ute efter information för att kunna stoppa människosmugglare.
Italien skulle  enbart vilja hindra fler farliga båtturer över Medelhavet.
Därför ska poliser i alla EU-länder i en samordnad aktion under tretton dagar kasta sig över potentiellt illegala invandrare… för att ställa frågor.

Det tror förstås ingen på.
Polisen behöver inte jaga papperslösa på gatan och i parker för att fråga ut dem om på vilka vägar de tog sig in i Europa.
Det sitter redan tiotusentals och väntar i asylmottagningsläger och baracker över hela Europa.

Alla papperslösa som har oturen att plockas upp i svepet, kommer raskt att fängslas och sedan skickas iväg.

Till och med Frontex – EU:s gränskontrollbyrå –  skäms över operationen och skickar ut ett offentligt uttalande där de förklarar att de inget har att göra med Mos Maiorum.
Det enda Frontex gör, förklarar Frontexchefen,  är något som de inte kan neka något EU-ordförandeland- att skicka begärd statistik och riskanalyser till Italien.

Den svenske inrikesministern svarar inte på frågor om saken.
Ansvarige på svenska polisen – Patrik Engström, biträdande enhetschef för gränspolisens centralenhet- säger att han…:
…”har oerhört svårt att se att det skulle vara möjligt att avstå från ett deltagande. Jag kan inte se att det skulle finnas ett utrymme att inte medverka i en gemensam europeisk operation som har beslutats i en rådsarbetsgrupp”.

Enkelt.
”All Member States and Schengen Associated Countries (SAC) are going to be invited to participate in the operation”, skriver italienarna i de officiella dokumenten.
Säg nej.

Låt inte de främlingsfientliga italienarna använda EU-institutionerna till att jaga papperslösa.
Säg nej!

 

Publicerat i Fritt o rörligt | Etiketter , | Lämna en kommentar

En idé vars tid har kommit?

EU-regeringarna har diskuterat Israel-Palestinakonflikten länge och grundligt utan att komma fram till särskilt mycket.
Israels agerande mot palestinierna tycks frustrera många europeiska regeringar men på något sätt stannar man alltid vid att låta USA leda i den frågan.

Därför bröt det mönstret att den nya svenska regeringen gick ut med att nu erkänner man den palestinska staten.
Igår följde det brittiska parlamentet med. Med rösterna 274 mot 12 röstade man för att den brittiska regeringen ska erkänna staten Palestina

Carl Bildt var aldrig en anti-palestinsk utrikesminister men sa tvärt nej till att erkänna Palestina som en stat.
Tre kriterier krävs för att Sverige ska erkänna en stat,meddelade han i riksdagen för några år sedan (och dit skickar han oss nu igen, i sin blogg) varav den avgörande är ”en regering som har möjlighet att uppvisa effektiv kontroll över statens territorium och dess befolkning”.

Den principen struntade han förstås själv i 2008 när han lobbyade energiskt i EU och i Stockholm för ett erkännande av staten Kosovo.
Landsdelen bröt sig loss  ur Serbien den 17 februari det året och Reinfeldt-regeringen beslöt att godkänna den nya staten tre veckor senare, den 4 mars.

Kosovo uppfyllde inte någon av de tre kriterierna. Inte ens frågan om de serber som bodde i Kosovo var på något sätt löst.

I Sverige säger krönikörer att erkännandet av Palestina har mer inrikespolitiska skäl än utrikespolitiska.

I Storbritannien är det antagligen också fallet och förklarar varför Cameron inte tog strid utan väntar på sidlinjen. Han uppmanade sin regering – men inte andra Tories – att lägga ned sina röster. Han bad ingen att rösta emot.
Skulle Cameron uppfatta att opinionsvinden blåser i riktning för att faktiskt genomföra det erkännande som parlamentet bett honom om, så kan han göra det utan att det blir pinsamt.

Urban Ahlin (s) sa när Kosovo var på tal, att Sverige vinner inget på att höra till de sena som erkänner ett land. Poäng för modighet och framsynthet vinner man genom att vara bland de första.

I så fall har Frankrike två skäl att poppa upp härnäst på banan. President Hollande gick till val på ett erkännande av Palestina och har sedan dess haft svårt att bortförklara varför han inte gör något åt saken.

Blir det strömhopp nu, så har Margot Wallström – förtjänt eller oförtjänt – fått en internationell rivstart som utrikesminister.

Publicerat i Globalt maktskifte, Utrikespolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

När svenskar stjäl från afrikanska flyktingar

Som en slutpunkt i en skamlig historia som tillåtits pågå alltför länge, meddelade EU-domstolen igår att det var illegalt fiske som svenska västkustfiskare bedrivit utanför Västra Sahara.

Svenska västkustfiskare har gjort gemensam sak med spanska kolleger när de tömt fiskevattnen för västsaharier, ockuperade av Marocko och därför oförmögna att försvara sin sak.
EU har i flera år låtit det pågå. Stopp för den folkrättsligt olagliga utfiskningen sattes först i november 2011 av Europaparlamentet.

De svenska fiskarna har gömt sig bakom avtal med marockanska myndigheter men detta säger alltså EU-domstolen nej till.
Nu kan de dömas för tjuvfiske.
Men skadan som de tillfogat västsaharierna och fiskebestånden är förstås redan gjord.

Frilansaren Fredrik Laurin har lagt ned mycket tid och resurser för att kunna berätta den sorgliga historien.

Publicerat i EU-rätten | Etiketter , , | Lämna en kommentar