Yes, this is what we need the EU for!

On the morning of May 14, EU competition officials raided oil companies BP, Shell, Statoil and oil price agency Platts, in search of evidence for price colluding. Suspicions are they´ve been fixing the price for crude oil for at least ten years.

While we´re waiting for the investigation to tell us if they´re guilty or not (Yes, yes, we are all thinking the same thing here), we can send a happy thought to the lawmakers that decided Europe needs a competition authority with sharp teeth, taking on the really, really big guys.

Who is taking on the big banks?
The EU competition people are. They´re investigating the Libor set-up whereby big banks (Barclays, Royal Bank of Scotland, Deutsche Bank, Rabobank…) have been colluding to arrange the interest rates on loans so it benefits them… at the same time of course, hurting everyone who has taken out a mortgage to buy a home.

Both basically had the same set-up. The big ones – banks/oil companies reported their transactions daily to an agency – Libor/Platts – that then works out an average interest rate/ oil price which more or less everybody in the business of money/of oil applies to their transactions.
Only they didn´t always report the correct transaction price but a number that they preferred to be used as a benchmark.
Too bad for the consumers. At least we have the EU competition people to defend our interests.

Who takes on Google?, the almighty American company that keeps track of us all when we´re on the Internet and uses the information for commercial purposes?
The EU is. Competition officials are investigating claims that Google uses its over 90% European market share to outcrowd competitors. Commissioner Almunia has demanded Google to address four points, including allegations that the company promotes its own specialist search services, copies rivals’ travel and restaurant reviews, and has agreements with websites and software developers that stifle competition in the advertising industry.

Who has taken on Microsoft?, the world dominant in computer software.
The EU competition people did, already back in 2003, forcing the American giant to open up their software applications to competition, to pay heavy fines (EUR 860 bn) and just recently – another EUR 516 bn in extra fines for not honoring a promise to correct its businesses practices.

Who took on MasterCard and Visa, companies controlling the bulk of the trillions worth of credit card transactions we make every day?
You guessed it, the EU competition people. In 2007 both American companies were sanctioned for overcharging credit card transactions. Appeals to the EU court didn´t work for MasterCard, a heavy fine being the result and the Visa case was suddenly looking bad…
This was not even the first collision between MasterCard/Visa and the EU competition authorities and only last month we found out that it will not be the last.

You can hardly expect national competition authorities to fight these giants. This is what we need Europe for. Cheers to the Brussels bureaucrats!

Publicerat i Konkurrenspolitik | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Prop… en propp?… hur var det nu?

Svenska myndigheter tar gärna till hela handen när de ska peka. Släggan ibland.

Två dotterbolag till papperstillverkaren Billerud var för några år sedan försenade med att lämna in papperen för sina utsläppsrätter. Svenska Naturvårdsverket slog till direkt. 15,5 miljoner kronor i böter för den ena, 4 miljoner kronor i böter för den andra.
Där fick dom!

Straffen och böterna grundade Naturvårdsverket på EU-regler om fördelning av utsläppsrätter som säger att bolag som bryter mot reglerna ska straffas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Avskräckande – det var allt Naturvårdsverket läste. 15,5 Mkr ska väl lära dom att lämna in papperen i tid!

Det hör till historien att båda företag hade de utsläppsrätter de borde ha och att deras utsläpp varken före eller efter, överskridit tillåtna värden.
Men nu skulle det avskräckas…

Bolagen har överklagat och nu finns en rekommendation till dom från EU-domstolens generaladvokat. ”Proportionerliga”, påminner han och tycker att miljonböter kan man spara till de verkliga skurkarna.

Se där en rättslig princip som vi gott kunde införa i svensk grundlag också – proportionalitet.

Publicerat i Sverige och EU | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Andra chansen – ta den!

Europaparlamentet gör en helomvändning och tar upp frågan om utsläppsrätter en gång till (kan man ens göra så…?) – toppen!
För sist röstade de nämligen helt fel. En koalition av britter, polacker och svenska moderater sänkte EU:s utmärkta system för handel med utsläppsrätter.

(Kort sammanfattning: Industrin ska tvingas antingen rena sina utsläpp eller betala för dom men regeringarna har vräkt ut så många gratis-rätter på marknaden att det snart blir meningslöst att göra något åt föroreningarna.)

I juli tas det här helt revolutionära förslaget upp igen i Europaparlamentet som är att avvakta lite med att släppa ut ÄNNU FLER utsläppsrätter på en redan överfull marknad där priset slagit i botten med en smäll (2-5 EUR för ett ton utsläpp. Eller en kopp kaffe per ton).

Rösta rätt den här gången, tack.

Publicerat i Klimat och miljö | Etiketter , | Lämna en kommentar

Förbud – hur menar ni då?

Sverige fick ett permanent undantag från EU:s tobaksregler och tilläts behålla snuset… men på villkor att snuset stannar i Sverige.
Ingen export.
Men det smugglas vilt med snus – både hit och dit. Utan att regeringen tycks känna till det eller vara intresserad. Man är mer upptagen att kämpa för att behålla snusundantaget.

Sverige förhandlade också fram  ett EU-undantag från förbudet mot dioxin i fisken. Östersjöfisk får säljas trots hälsofarliga halter av miljögifter.
Dock bara i Sverige. Européer ska inte behöva stopp i sig det långsamt verkande giftet som kommer att påverka de barn du ännu inte har fött.

Men det smugglas vilt med östersjöfisk också – ungefär en tredjedel går på export, visar Uppdrag Granskning.

Blekingefiskarnas centralorganisations Per Ahlgren berättar att styrelsen tog upp exportförbudet till diskussion men beslöt att fortsätta sälja till utlandet:
”Det går inte att sälja laxen i Sverige. Så det var det enda alternativet som fanns…”

Regeringen och dess myndigheter har inte heller gjort något för att försäkra sig att det svenska åtagandet till EU om nollexport respekteras. Villkoret att noga informera svenskarna om att fisken som tillåts hos oss är giftig, följs inte heller.

Livsmedelsverket skulle ha skött den uppgiften. Men ansvarige  där, Pontus Elvingsson, ser inte ens någon mening med att ge också svenskarna ett högsta gränsvärde för hur mycket giftig östersjöfisk de äter:
- Nja, jag vet inte om det är någon mening med gränsvärden. Vi har annan fisk som är mer giftig. Ingen större skillnad totalt om man äter något som är strax över eller under gränsvärdet.

Nä, då så. Då väljer vi bort de EU-reglerna också.
Grundat på argumentet att vi svenskar ju ändå alltid vet bäst.

Publicerat i Sverige och EU | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Nog var det bättre förr?

Mina franska vänner håller inte med men jag undrar om inte förbundskansler Angela Merkel känner som jag: Åh, om Nicholas Sarkozy vore här!

Hans efterträdare Francois Hollande hade fel när han lovade i sin valkampanj att han skulle kunna lägga om den europeiska politken, för att ”Frankrike är inte vilket land som helst i Europa, en fransk statschef är inte vem som helst.”

Jo. Härmed bevisat av Hollande själv, det räcker inte med att leda Frankrike för att få inflytande i EU.

Hollandes ”seger” på sitt första EU-toppmöte för ett år sedan med en europeisk tillväxtpakt var bestod i att Barroso som pekade på vilka strukturfondspengar som låg kvar och skvalpade i kassan, redan vikta för tillväxtprojekt.

Hans nästa stora uppgörelse var EU:s sjuårsbudget som togs i februari. Där förlorade Frankrike på i stort sett varenda punkt.

Hollandes vallöften om satsningar för att få igång den franska ekonomin istället för Sarkozys nedskärningar blev snabbt pinsamma att påminna sig.
Hans kamp för att få EUs accept på att slippa skära ner mer än han redan tvingats till i offentliga utgifter har varit plågsam att bevittna.

När hans socialistiska partikamrater blir smått rasistiska och direkt oförskämda i sina angrepp på Angela Merkel, tvingas han ducka i skam.

Men tråkigast av allt är bristen på nya idéer och initiativ. Europa behöver ett fungerande Frankrike och Merkel behöver en lekkamrat.
Finns det inga fler som Sarkozy?

Publicerat i Övrigt | Etiketter , | Lämna en kommentar

Kioskägaren och Barroso

Osannolikt men faktiskt fullt tänkbart: En skrävlande kioskägare från Malta skulle kunna bli den som välter EU-kommissionen.

Det är ”Dalligate” förstås och ägaren av Peppis kiosk i den maltesiska staden Sliema, Silvio Zammit.
I februari 2012 erbjöd han Swedish Match att för 60 miljoner euro se till att snuset tillåts i EU. Hur? Han känner EU-kommissionären för hälsofrågor, John Dalli, som just då sätter ihop ett nytt tobaksdirektiv och pengarna är avsedda för honom.

Swedish Match-folket tvekar en vecka men säger nej tack.
Klokt. Ingen kan förstås sälja ett EU-beslut. Även om Dalli hade lagt snusförslaget som de hoppades på, ska det därefter godkännas av en majoritet av EU-kommissionen, en kvalificerad majoritet av 27 medlemsländers regeringar ochdärefter 750 EU-parlamentariker.
Kort sagt, kioskägaren skulle haft svårt att leverera.

Zammit ger inte upp. Han kontaktar andra på Swedish Match med ett lägre pris: 10 miljoner euro.
Fortfarande nej tack.
Dessutom, efter att ha funderat i två månader, anmäler Swedish Match mutförsöket till EU-kommissionens ledning.

Affären borde ha stannat här, med en utredning av bedrägeribyrån Olaf. Men allt tyder på att nu tycks kommissionsordförande José Manuel Barroso begå vad som kan bli hans karriärs mest korkade drag.

Barroso (som enligt Brysselskvallret vill bli omvald en tredje gång) vill tydligen ha bort John Dalli direkt för att slippa dålig press. Han tycks lägga sig i Olaf-utredningen för att rekordsnabbt skaffa fram bevis mot Dalli.
Olaf hittar inget mer än indicier (Dalli känner  Zammit) men enligt ryktet tar en nitisk tjänsteman ut Zammits kvinnliga medhjälpare på en våt lunch, flörtar och får fram ett uttalande om att Dalli minsann visste allt.

Dalli avgår. Olaf uppmanar Maltas polis att åtala honom.
Men Olaf har en övervakningskommitté där riktiga poliser ingår och när de får se utredningen, underkänner de den på stående fot.

Nu sätter EU-parlamentets Cocobu (budgetkontrollutskott) tänderna i historien och de gillar blodsmaken.
Om bara ett år är det val till EU-parlamentet och vem vill inte profilera sig med att ställa kommissionens högsta ledning till ansvar för en saftig skandal?
Barroso har ingen rätt att blanda sig i vad den oberoende myndigheten Olaf sysslar med!

1999 tvingade EU-parlamentet Santer-kommissionen att avgå. Det var – liksom nu - ett parlament som befann sig mitt i en valkampanj.
Avslöjanden, läckor och skandaler hade kantat EU-kommissionen under ett år och ordförande Jacques Santer hade begått det fatala misstaget att försöka släta över, sparka någon enskild här och där men framförallt att förneka och bluffa.
Cocobu var i sitt esse.

Den gången – precis som nu -  (googla Dalligate!) fylldes europeisk press av konspirationsteorier. Den här gången är temat att tobaksindustrin har skapat hela skandalen för att få bort John Dalli och hans nya, tuffa tobaksdirektiv (vilket mycket riktigt är lagt på is).

Den gången kunde man rensa bort slarvigt förd bokföring och en överdriven användning av konsulter (alltför ofta samma konsulter) och i botten av skandalen hitta ingenting mer än en lägenhet som betaldes med EU-kommissionspengar. Där bodde en fransk tandläkare gratis, nära vän med den franska EU-kommissionären Edith Cresson.

Det är sällan skandalerna som fäller högdjuren. Det är hur de hanterar skandalerna när de avslöjas, som blir deras fall.
Därför är det inte otänkbart att José Manuel Barroso fälls av en skrävlande koskägare på Malta.

Publicerat i Övrigt | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Hjälp mot byråkratisk nit

Dagens förslag från EU-kommissionen kommer applåderas av alla oss som försökt slå oss ner i ett annat EU-land och stått inför icke-samarbetsvilliga byråkrater som kräver dokument av alla möjliga, märkliga slag.
Och helst på deras språk.
Vi har rätten på vår sida – de har makten.

Förslaget är helt enkelt att EU ska upprätta standardformulär för de enklare uppgifterna om födelse, hemort, äktenskap, föräldraskap, fastighetsägande, rätt att företräda ett företag…
Enkelt för den nationella myndigheten att förstå när man kommer trampande och vill bli inskriven i sitt nya hemland. Omöjligt att förklara ogiltigt.

Det kan väl ändå inget EU-land vara emot?

Publicerat i Fritt o rörligt | Etiketter | 2 kommentarer

EU förstår oss inte

Efter sju år vid regeringsmakten – har koalitionsregeringen alls lagt märke till att Sverige är ett EU-land och därför ålagd att följa de regler som beslutats?

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström är inte den första ministern som tycks tro att påpekanden från EU-kommissionen om regelbrott är ett slags välmenande råd som regeringen kan välja att strunta i.

Tvisten handlar om vikarier. Nya regler om ”visstidsanställningar” från 2007 når inte upp till kraven i EU-direktiv om anställningar. Det ska finnas en bortre gräns – arbetsgivaren måste någon gång  fastanställa den vikarie som arbetat för företaget länge.

Denna bortre gräns tog regeringen bort 2007. Nu kan man stapla olika former av vikariat på varandra i all oändlighet och aldrig bli fastanställd.
”Två år”, föreslog EU-kommissionen som lämplig tidsrymd, i ett av sina många brev till svenska staten om saken.
Nej. Regeringen håller inte med.

För det första, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, så skulle en tidsgräns hota jobben i Sverige. Arbetsgivarna skulle sluta att ta in vikarier om de skulle tvingas fastanställa dem efter två år.
För det andra, fortsätter hon med svindlande logik,  så finns inte problemet att svenska arbetsgivare skulle ta in vikarier och låter dem gå länge utan fastanställning.

Nu är EU-kommissionens påpekande inte en åsikt i största allmänhet. Den är en upplysning från deras jurister om hur EU-reglerna ser ut.
Det är en omständighet som har gått finansminister Anders Borg förbi flera gånger (idrottsmomsen) liksom miljöministrar Andreas Carlgren (vargen) och Lena Ek (kontroll av farlig industri).
Ministrarna ”upplever” eller ”känner” eller bara ”tycker” att EU inte ”förstår” de svenska systemen. De låter sin uppfattning om vad som är att föredra, trumfa lagen.

EU-kommissionären Lázló Andor har knappast annat val än att låta det här ärendet gå till EU-domstolen.
Också

Publicerat i Ministrar o struntprat, Övrigt | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Skotsk-engelska skilsmässogräl

Ett internt gräl i Skottland om pundet – borde man behålla det brittiska pundet om Skottland blir självständigt eller inte? – har just fått ett tydligt svar. Det brittiska finansdepartmentet har utrett saken och konstaterar att om Skottland vill lämna Storbritannien måste en ny valutaunion förhandlas fram.
Och då kommer London vilja begränsa det fria Skottlands nyvunna frihet att dra på sig skulder, att ha budgetunderskott och att beskatta hur som helst.

Nu verkar de skotska självständighetsförespråkarna inte bry sig alltför mycket. Ledaren för frihetskampen tillika Skottlands ”statsminister”, Alex Salmond, svarar med att förolämpa brittiske finansminister George Osborne och hans förmåga att sköta en ekonomi.

Salmond lutar sig kaxigt mot en opinionsundersökning som visade att över hälften av skottarna vill att beslut om skatter, utgifter och välfärd ska tas i Skottland. Men den undersökningen var förstås beställd av SNP, hans eget parti.
Totalt sett är fortfarande de skottar som vill stanna i Storbritannien fler – 56 procent.

Möjligen är det därför inte en PR-mässigt bra idé för SNP att vifta med det uppenbara men knappast lockande alternativet, euron. Samtal med Bryssel om tänkbara inträdesvillkor måste ske i hemlighet.

Den spännande folkomröstninen går av stapeln den 18 september 2014.

Publicerat i Utrikespolitik | Lämna en kommentar

Klimatet får vänta

Men brukar kunna lita på Europaparlamentet att vara en progressiv röst – i alla fall jämfört med ministerrådet som ständigt försvarar snäva, nationella intressen.

Därför var det en besvikelse att parlamentet i veckan röstade mot förslaget att tillfälligt dra in antalet utsläppsrätter.

Marknaden som skulle sätta ett pris på CO2-utsläpp för att förmå industrin att rena och effektivisera, fungerade överraskande bra de första fem åren. Industrin minskade utsläppen med 7 procent, till låg kostnad och utan att någon av dem behövde flytta ut till Kina för att i konkurrensens namn få fortsätta att släppa ut.

Men nu händer inte mycket längre. Det finns så många utsläppsrätter  – mängder tilldelade helt gratis av generösa regeringar – att det blivit onödigt för industrin att leta efter förbättringar.

Smart idé då att se till att antalet utsläppsrätter på marknaden minskar så att priset stiger. Så att det lönar sig på nytt, att rena. Auktionerna av fler rätter kunde skjutas framåt i tiden.

Med futtiga tio röster på fel sida, sänkte parlamentet det förslaget.
Samtliga svenska moderater röstade emot. Christopher Fjellner twittrar belåtet om framgången i omröstningen.

Det är synd om företagen tydligen, i dessa dagar. De ska inte uppmanas att göra något åt den nedsmutsning de bidrar med.
För klimatproblemen har vi väl råd att vänta med?

Publicerat i Klimat och miljö | Etiketter , | Lämna en kommentar