Arge Dave möter milde Dominik

I London svor David Cameron i parlamentet på måndagen, att han inte tänkte betala extra 1,7 mdr euro, en ”oacceptabel” räkning som EU ”överfallit honom med ur bakhåll” på ett ”avskyvärt” sätt.
Han hade då redan anklagat EU-byråkraterna för att vilja sno åt sig brittiska skattebetalares pengar för egen räkning.

I Bryssel malde samtidigt inför pressen den blyge och knastertorre polske EU-tjänstemannen och vikarierande budgetkommissionären Jak Dominik på, om;
att alla EU-länder klubbat denna procedur enhälligt,
att proceduren med uträkning av budgetavgift var likadan varje år,
att uträkningen byggde på siffror från det brittiska statistikmyndigheten,
att britterna har haft många tillfällen att reagera på att summan i år blev hög,
att London fått den slutgiltiga sammanställningen för tio dagar sedan,
att EU-kommissionen inte vann något på omräkningen utan förlorade 420 miljoner euro,
att EU-budgeten inte vinner en cent – taket för EU:s budget beslutas av toppmötet för sju år framåt och får inte ändras  upp eller ner – utan justeringen handlar om att omfördela mellan EU-länder utifrån deras de facto bruttonationalinkomst.

”Var Dominik förvånad över Camerons reaktion?” undrade pressen.
”Ja,” svarade Dominik storögt.

”Tror Dominik inte ändå, med tanke på att siffran för Storbritannien blev så hög och att frågan nu inte längre är teknisk utan politisk, att Cameron slipper att betala hela summan den 1 december som reglerna säger?”
”I så fall”, sa Dominik, ”måste siffran för den brittiska rabatten också tas upp för omförhandling. Jag har svårt att tro att övriga EU-länder skulle låta den kvarstå.”
För samma uträkning som höjer den brittiska EU-avgiften för 2015 med 1,7 mdr euro  höjer också den brittiska rabatten på deras EU-avgift med drygt 500 miljoner euro.

Vem vinner dragkampen, högljudde Cameron eller stillsamme Dominik?

Italiens premiärminister, som också fick en rejäl sluträkning, lovade  i hettan efter Camerons utbrott på toppmötet att snabbinkalla ett extraordinärt finansministermöte för att diskutera saken.
Det har Matteo Renzi därefter ”glömt” bort.

Holländske Mark Rutte som också får betala extra, visade sympati på toppmötet men la till att självklart tänkte Holland betala om siffrorna var korrekta.
Hans finansminister Jeroen Dijsseelbloem har därefte rmeddelat att siffrorna stämmer utmärkt.

De flesta övriga EU-länder fick i år tillbaka på sina EU-avgifter (Sverige år runt 1 miljard tillbaka) och har ingen större anledning att riva upp en enhälligt beslutad och väl beprövad budgetprocedur för att stötta Cameron.

Framförallt vet vi nu, tack vare den torre byråkraten Dominik, att sluträkningen utgör en omfördelning mellan länder – utan att EU-budgeten får bli större eller mindre.
Det betyder att om Cameron slipper betala måste något annat EU-land göra det istället.

Det här gör det svårare för Storbritannien att stanna i EU,” hotade Cameron.
Jaha.

Publicerat i Övrigt | Etiketter , | 1 kommentar

Nu väntar vi på Angela!

Vi vet ju inte vad som egentligen sades på euro-toppmötet som ägde rum i fredags eftermiddag (sedan Löfven, Thorning Schmidt, arge Dave och andra icke-euro-politiker rest hem).
Både franske presidenten Hollande och italienske premiärministern Renzi har i flera veckor talat tufft om att de minsann inte tänker underkasta sig ”Bryssels” krav på att de ska hyfsa till sina budgetar för 2015 mer än de redan gjort.

Fast i morse gav Italiens regering besked att man hittat 3,3 mdr euro extra att spara, för att inte bryta mot EU:s stabilitetspakt.
På eftermiddagen meddelade den franska regeringen att man också hittat besparingar för ytterligare 3,7 mdr euro i sin 2015-budget, av samma skäl.

Det är knappast lysande insatser som Rom och Paris gör men de böjer sig till slut för det gemensamma trycket.
Två saker är då vunna.
För det första räddas eurozonens trovärdighet som annars skulle  ha gått i kras här och nu.

För det andra kan den tyska regeringen nu – utan att förlora ansiktet – meddela hemmaopinionen att det är tid för Europa att bromsa in sparandet och börja investera.
Det är efterlängat av många.

Publicerat i Euron | Etiketter , | 1 kommentar

ECB:s stresstest ett världsrekord i öppenhet

Europeiska centralbanken slår Sverige i öppenhet så det ryker.
Allt materiel som de har gått igenom för nära 130 europeiska banker – 6 000 mantimmar av granskning – ligger ute på nätet för oss alla att läsa.
Välkommen att studera läget, varje kvitto, varje kaffeinköp…

Är det någon som tvivlar på att ECB vågar underkänna banker som inte håller måttet, så kan de kolla själva.

Resultatet?
25 europeiska storbanker hade inte kapital nog att klara två (fingerade) kriser vid årsskiftet 2012/2014.
12 banker har därefter skaffat sig tillräckligt kapital.
De övriga har nu nio månader på sig att antingen dra ner verksamheten eller skaffa sig mer kapital.

Svenska Finansinspektionen har parallellet tittat på de svenska bankerna.
Allmänheten bjuds på en slutsats och några övergripande siffror.
Vill ni se mer, gå in på ECB:s hemsida. Allla siffror för såväl Nordea (i Finland) som SEB ( i Baltikum) samt Tyskland som Swedbank (i Baltikum) finns att läsa där.

 

 

Publicerat i Euron | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

How Farage set the EU energy goals

So, it appears  it was the British Prime Minister David Cameron that fought harder than anyone against an EU goal of 30% more energy efficiency in 2030.
The EU summit finally opted for less ambitious 27%.

But why would Mr Cameron oppose an ambitious goal on energy efficiency?
Never mind the climate – it would demand new investments which is exactly what he, over and over, asks of other EU governments to finance.

Not only Mr Cameron, for that matter. They are more or less all of them looking for ways to start investing more (yes, except for Germany).
Energy efficiency is of course a double win, with big savings waiting at the other end in wasting less money on energy.

What solid arguments did Mr Cameron come up with to convince the other heads of governments that energy efficiency is a bad idea?

His arguments came straight from Ukip and the British tabloids.
They´ve been falling over themselves in order to be the loudest to attack the EU for banning powerful vacuum cleaners which, they say, makes life impossible for ”house-proud” Brits.

This isn´t true, the EU has introduced requirements for more energy efficient vacuum cleaners. High performance vacuum cleaners are not banned and machines that also comply to the new requirements have been on the market for some time already.

No problem then.
Except for Mr Cameron.
He prefers to play by Ukip rules even if that means using more energy than modern technology warrants.
And he takes everybody else with him.

We´ve all been sniggering over the fact that Nigel Farage could only save his generous EU subsidies from the European Parliament by hooking up with a Polish MEP, denier of Holocaust and proponent of wife-beating.

Now it´s Mr Farage´s turn to get a good laugh.

 

Publicerat i Fritt o rörligt, Konsumentpolitik | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Högmod går före fall?

Brittiske premiärministern David Cameron seglade in till EU-toppmötet igår med skryt och skrävel hur bra det går för Storbritanniens ekonomi. Så nu kunde de andra länderna gott skärpa sig.

Snopet då att på mötet väntade EU-kommissionen med senaste omräkningen av hur väl de preliminärt inbetalade EU-avgifterna överensstämmer med verkligheten.
Eftersom medlemsavgiften baseras till sisådär 75 procent på ländernas BNP betyder ekonomisk tillväxt förstås att den slutgiltiga  avgiften räknas upp.

Var detta kanske en liten hämnd från EU-institutionerna för att Storbritannien låter bli att betala in sin avgift i tid varje månad som de ska?

Behöver väl inte tillägga att både Cameron och Ukip rasar? (…medan Löfven sitter lugnt, får en miljard kronor tillbaka…)

Publicerat i EU-rätten | Etiketter , | Lämna en kommentar

Knappast historiskt, Löfven

”Det var historiskt”, sa en förtjust Stefan Löfven till pressen efter sitt första EU-toppmöte. ”Vi har ett avtal och det är inte bara allmänt uttryckt, det är åtagande!, för länderna.

Inget särskilt historiskt med det, Löfven. EU-länderna har ett sådant klimatavtal redan, med åtagande!, för länderna, sedan 2009.
EU 2020, ringer ingen klocka?

För övrigt – bra att lägga på minnet – allt som EU:s toppmöte skriver in i sina slutsatser utgör ett åtagande!, för länderna.
Kan vara värdefullt att veta. Inför nästa toppmöte.

Inte särskilt historiskt heller var innehållet i nattens klimatavtal.
EU-länderna ska minska utsläppen med 40 procent till 2030 (fr 1990), höja energieffektiviteten till 27 procent (jfr 1990) och öka andelen förnybart till 27 procent.
Så vitt jag kan utläsa av alla kurvor och rapporter som EU:s myndigheter regelbundet skickar ut är EU redan före detta toppmöte, på väg att nå dessa siffror.

Faktum är att en snabb titt på EU-kommissionens siffror visar att  redan IDAG klarar tolv  av EU:s 28 länder det 2030-mål för utsläpp som toppmötet klubbade i natt (nära 13, Danmark är i stort sett hemma).
Inte så historiskt alltså.

Gissa vad som heller inte var historiskt, Löfven?
Polens tuffa kamp som resulterade i att toppmötet skrev in allehanda undantag och extra anslag för de fattigaste länderna att klara målen.
Polen har ju så gott som enbart kol i sin energimix och anser därför att man inte har råd med klimatambitioner.

Polens regering argumenterade exakt likadant när det första (historiska) klimatavtalet skrevs i EU. Polen fick ett lika lysande utfall den gången också.
Sedan dess har de bland annat använt EU-bidragen till att hålla sin olönsamma kolindustri under armarna.
Deras kolberoende tycks idag – efter att ha påtvingats åtta års klimatarbete av EU  – ligga på cirka 93 procent.

Fast en sak på toppmötet var kanske historisk ändå, Löfven…
…polska premiärministern Ewa Kopacsz´ förhandlingsskicklighet. Hon fick ut alltså pengar – en gång till!  – för att minska Polens kolberoende.

Vilken  uppförsbacke hon måste haft i den debatten i natt!, med tanke på att Polen haft en ekonomisk tillväxt på över 16 procent av BNP sedan 2008 medan större delen av övriga EU under dessa krisår som bekant legat nära eller under noll-tillväxt.

 

 

Publicerat i Klimat och miljö, Sverige och EU | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Nu vet vi – Löfven är en EU-novis

Vi visste att Stefan Löfven är ny på att vara statsminister, vi har förstått att han också är en nybörjare vad gäller hur riksdagen arbetar.
Nu ser vi  att Stefan Löfven även är en novis på EU.

Redan inledningsorden på gårdagens EU-nämnd avslöjade en man som lever i en gången tid.
Satt han faktiskt och  upplyste EU-nämnden med dess veteraner i EU-politik, däribland flera f d EU-parlamentariker om att ”styrkan med svenskt EU-medlemskap är att vi kan påverka EU”?

Och fortsatte han verkligen sedan sitt ”Goddag Yxskaft”-tal med att berätta att Sverige kan inte alltid få sin vilja igenom i EU? (”EU-arbetet är fullt med kompromisser, vi ska inte tro att vi alltid kan bestämma över slutresultatet.”)

Satt han sedan faktiskt och sa till EU-nämnden att frågan om ja-eller-nej-till-EU
är förlegad?, en fråga som överhuvudtaget inte nämnts i svensk EU-debatt sedan 2003 och redan då skrattades bort som överspelad?

Svarade han faktiskt två ledamöter i EU-nämnden att ”frågan finns inte på dagordningen och därför inte kan tas upp på toppmötet”?
(varav den ena var en klimatfråga, alltså toppmötets huvudämne, och den andra TTIP, vilket Sjöstedt vänligt tipsade honom kommer att tas upp i korridorsnacket)

Vet han inte att han som Sverige statsminister har rätt att ta ordet ”därnere” (hans uttryck för EU) och säga precis vad han vill? (…för att inte tala om att påverka dagordningen i förväg)

Stefan Löfvens okunskap om svenskt EU-arbete måste vara monumental.

Gårdagens röra om mandat för klimatmålen i EU-nämnden (beskrivs i de flesta media men Oksanens blogg kan särskilt rekommenderas!) kan antagligen förklaras med Löfvens uppenbara okunnighet om det EU-samarbete han nu ger sig in i.

För de flesta som följde EU-nämnden igår var Löfvens idé om  att ta med ett högsta och ett lägsta bud med sig till EU-förhandlingar om klimatmål, rätt och slätt bisarr. De flesta trodde att de helt enkelt hörde fel.
Som Jonas Sjöstedt sa; ”Om man går in till företaget och begär 119 kr mer i lön men samtidigt säger att man kan godta 107 kr, så är det inte troligt att man går ut därifrån med 119 kr.”

Men Löfven lever fortfarande i en ”vi-och-dom-värld ”där ”vi” är Sverige och i hans huvud inte en del av EU.
Han trodde att han i EU-nämnden ”satt med sin delegation” (hans egna ord) och diskuterade förhandlingsupplägg innan han gick in till ”dom”.

Därför var det naturligt för Löfven att resonera om att ”Vi vill gärna ha 50-40-30 men ser att det kan bli svårt att nå, så jag vill ha er accept på att lägga mig på 40-27-30″.
För EU-nämnden blev upplägget förstås obegripligt.

Vet inte Löfven att vad som sägs i EU-nämnden är offentligt? Att kamerorna är påslagna? Att media som rapporterar läses utanför Sverige? Att EU-ländernas ambassader och EU-kommissionens kontor i Stockholm självklart rapporterar om den svenska hållningen (hållningarna…) till sina huvudstäder?

Nå, han är helt ny.
Nu vet vi i alla fall att Löfvens resor under de många åren som internationell sekreterare knappast gick till Europa.

 

Publicerat i Ministrar o struntprat, Sverige och EU | Etiketter , | 4 kommentarer

EU:s lador är däremot tomma

Det måste få ett stopp nu, med  obetalda räkningar, varnade Jean-Claude Juncker i sitt tal i parlamentet, det här skadar EU:s anseende.
För det finns ett växande antal obetalda EU-räkningar  – sedan 2010 har summan vuxit från 5 miljarder euro till närmare 30 miljarder.

– Det är småföretag som inte fått betalt av oss, det är humanitära nödhjälsporganisationer, utbytesstudenter, kommuner, EU-domstolen…räknar rapportören Eider Gardiazábal upp.

Avgående kommissionären Janusz Lewankowski blev så frustrerad att han läckte till utskottet att pengabristen bland annat beror på att Storbritannien inte betalar sin EU-avgift.
Men det finns fler syndare. Spanien och Italien sölar likaså.
Förra hösten tvingades Barroso ringa till Europaparlamentets talman och vädja om extra pengar för att kunna driva verksamheten vidare.

Europaparlamentets budgetutskott har också fått nog. Därför vägrar de diskutera 2015 års budget med EU-regeringarna, innan de senare har hostat upp pengar för 2014 års budget (där man bakat in påslag för tidigare försyndelser).

Storbritannien hör inte på det örat. Där låtsas man att betalningskraven handlar om nya pengar och vägrar betala.

– Jag är perplex, säger budgetutskottets ordförande Jean Arthuis. Jag förstår att länder som har ekonomiska problem inte gärna vill skicka pengar till Bryssel. Men de har pengar att få ut härifrån!

Om bara EU-domstolen fick de pengar som de behöver för att behandla konkurrensärenden, så ligger det miljarder euro och väntar i böter till EU-kassan, berättar Arthuis.
Och de senaste åren har länder betalat in för mycket i tullavgifter men det finns inte personal att hantera ärenden så att de kan betalas tillbaka.
Det finns 9 miljarder euro att fördela, säger Arthuis.

Men det kommer inte en spänn till någon innan EU-regeringarna löst ut 2014 och allt obetalt dessförinnan.
Så det är ingen idé att Juncker ringer om han upptäcker på sin första dag på jobbet om två veckor, att ladorna är tomma.

Publicerat i Europaparlamentet | Etiketter | 1 kommentar

Juncker utan gullegull

Så var Junckerkommissionen godkänd i sin helhet med 423 ja mot 209 nej.
Socialistgruppen, den blå gruppen och liberalerna har han bakom ryggen.

Vänstern, de Gröna och förstås högerpopulisterna röstade emot honom….
…”inte för att jag har något emot dessa individer ( de är ingenting alls – non-entities) men för att ni är de facto Europas regering”, meddelade Ukips Nigel Farage som lovade att detta ”blir den sista europeiska regering som styr över Storbritannien, för om fem år är landet inte med i EU”.

Juncker fick sitt godkännande även om han gjort ganska lite för att försöka charma parlamentet.
Han talade visserligen varmt – och förmodligen uppriktigt – om samarbete med Europaparlamentet men meddelade samtidigt att EU kan inte fatta beslut som går emot medlemsländernas vilja.

Han har noga taget inte gjort fler eftergifter efter utfrågningarna, än den omstuvning som måste följa av att slovenska kandidaten Bratusek inte höll måttet.
Utöver detta handlar det om detaljer, som en flytt av medborgarfrågor bort från ungraren Tibor Navrasics och och att läkemedelsindustrin hamnar också hos hälsokommissionären, inte bara hos inre marknadskollegan.

Oljebolagsägande Miguel Canete blir alltså kvar på energi, fortfarande med en överrock men som inte heter Bratusek utan istället Frans Timmermans.

En liten eftergift kanske hans hantering av frihandelsavtalet med USA  ska  ses som.
Efter  utfrågningen av handelskommissionär Cecilia Malmström stod det väldigt klart att parlamentet inte gillar vad de tror sig veta om det kommande USA-avtalet och är alldeles särskilt ogillande av idén med ISDS (att låta investerare vända sig till skiljedomstolar vid tvister).
Juncker har sagt det förut men var nu helt glasklar i parlamentet om att han tänker inte godta något ISDS i avtalet.

Han placerade sedan raskt ännu en överrock över Malmström – Frans Timmermans, förutom alltså utrikeskommissionären Mogherini som redan spelar den rollen.
Det betyder knappast någon avgörande skillnad, amerikanerna har redan uppfattat att det räcker inte med att övertyga Malmström för att få ett avtal på plats.

Publicerat i EU:s maktbalans, Europaparlamentet | Etiketter | Lämna en kommentar

Nu blev det snurrigt, Ylva Johansson

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tycker sig ha kommit på ett nytt sätt att ge svenska fack tillbaka en del av den makt som de förlorade genom EU-domstolens mål i Laval-fallet för sex år sedan.

Detta är förvirrande på så många nivåer.
Sveriges Radio rapporterar så här om saken:
”…att fack och arbetsgivare i Sverige ska kunna sluta ett så kallat bekräftelseavtal för arbetstagare som kommer hit från andra EU-länder. Facket ska ha rätt att strejka för ett sådant avtal.
Det skulle innebära att den svenska fackliga organisationen får en ny kontrollfunktion.
– Ja det blir ju det (säger Ylva Johansson). Är man två parter som sluter ett avtal så är det ju två som äger det avtalet och har att säkerställa att det upprätthålls.”

Fack och arbetsgivare i Sverige ska kunna sluta avtal för arbetstagare från andra EU-länder?
Vi vet ju att det inte går, Lavaldomen handlade precis om detta. En utländsk arbetsgivare har rätt att teckna kollektivavtal med sina arbetstagare i sitt hemland och låta dessa gälla även under utstationering.

Facket ska ha rätt att strejka för de nyuppfunna avtal ministern talar om?
Facket kan strejka redan idag.
Facket kontrollerar också avtal redan idag – så långt de bara hinner – att arbetstagare har kollektivavtal, om inte svenska så åtminstone utländska.
Inget nytt så långt, alltså.

Kontroller eller ej, vad facket inte kan är kräva att utstationerade arbetare får samma lön som svenska arbetare.
Detta upplever svenska fackförbund som sitt grundproblem.

Enligt EU:s regler måste alla tillfälliga arbetare i Sverige garanteras minst de miniminivåer som gäller för svenska arbetare – för löner, ledighet, försäkring, arbetsmiljöskydd, osv.
Men i Sverige existerar ingen miniminivå för löner.
Det finns många kollektivavtal och alla täcker någon grupp anställda.
Inget avtal täcker samtliga.
Därför kan Sverige inte kräva att gästande arbetare får samma lön som svenska arbetare.

Problemet är olösligt så länge Sverige inte lagstiftar om minimilöner.

Jaha men en större kontrollfunktion för facket än man har  i dag, åtminstone?
Jodå. Det kan facket få.
Nya EU-regler  om detta klubbades nämligen detta i maj i år.

EU-reglerna handlar specifikt om att skärpa kontrollerna av utstationerade arbetare.
Det fuskas för mycket, det händer alltför ofta att utstationeringen är påhittad av arbetsgivaren som gärna betalar lägsta möjliga lön. I själva verket har de anställda mer eller mindre flyttat permanent till värdlandet.
Och bor man faktiskt i Sverige gäller helt andra regler, då gäller svenska kollektivavtalslöner.

En av nyheterna som svenska LO verkligen uppskattar med de skärpta EU-reglerna är att ett EU-land får lägga ansvaret på huvudentreprenören på t ex ett bygge, att alla underleverantörer följer reglerna.
Då blir det mycket svårare att fuska.
Detta har LO länge önskat få göra men den borgerliga regeringen har tövat.
(Byggnads fick dock sin motpart att gå med på det redan i våras – efter att EU-regeringarna godkänt de nya reglerna men några dagar innan det klubbades i Europaparlamentet).

Inom två år senast måste Sverige ha infört de nya EU-reglerna.
Är detta vad  Ylva Johansson tänker på när hon lovar ”riva upp” Lex Laval och ge svenskt fack starkare kontrollfunktion?

Eller har hon kommit på något helt annat som radioreportern misslyckas med att förklara för oss?

 

Publicerat i Ministrar o struntprat, Sverige och EU | Etiketter , , , | Lämna en kommentar