Jo, bred datalagring ÄR illegalt

Sa ju det…
EU-domstolens utslag om att datalagringsdirektivet är olagligt, betyder (självklart) att även svensk datalagring olaglig.

Även om regeringens juridiske expert Sten Heckscher ogenerat gav grönt ljus till en olaglig lag.

Statliga Post- och Telestyrelsens jurister läste helt rätt och kom fram till att svensk lag duger inte.
Man får datalagra, bara inte vitt och brett utan tydliga skäl och med begränsad tillgång till insamlade fakta.
Alltså INTE på det viset Sverige gör.
Därför hemligstämplade PTS sin egen juridiska utredning.
Och hotade telebolag med böter som inte vill följa en olaglig lag.

Svårt att tro på att regeringen skulle våga att så fräckt falsifiera fakta och förvränga sanningen?
Det är inte första gången  – jag har skrivit en hel bok full med exempel på just detta: ”Allt eller det allra mesta du trodde att du visste om EU är antagligen helt fel.”
Kan beställas här.

Publicerat i EU-rätten, Sverige och EU | Etiketter , | Lämna en kommentar

Bollen – den palestinska – går nu till Mogherini

Europaparlamentet tog med överväldigande majoritet en (lite mesig) resolution om att erkänna Palestinska staten. 498 mot 88 i röstetal.
Urvattnare nummer ett var EPP-gruppen.

Detta följer på omröstningar i det brittiska, spanska, irländska och franska parlamentet i höst med uppmaning till respektive regering att erkänna Palestina.
Och på den svenska regeringens erkännande, inte att glömma.

På förmiddagen underkände EU-domstolen dessutom terroriststämpeln som EU år 2001 satte på Hamas.
Terroristst-stämpeln var inte byggd på fakta men på pressrapporter och Internet-googlande, sa domstolen, som inte tycker dessa källor duger för ett så allvarligt beslut.

Bollen går nu till EU:s utrikesminister Federica Mogherini för att försöka samla EU-länderna till någon slags uppdaterad europeisk hållning till Israel och Palestina.

Publicerat i EU-rätten, Utrikespolitik | Etiketter | 1 kommentar

Take that, Ungern!

Lag och rätt är en av de viktigaste värden som EU-samarbetet är grundat på.
Så skriver EU-regeringarna i en alldeles ny överenskommelse om ”lag och rätt”.

Denna överenskommelse har kommit till för att det inte finns något vapen att ta till mot EU-länder som skiter i lag och rätt (utöver förstås vad som kallas atombomben: Att suspendera deras EU-medlemskap).

Ta  Ungern, till exempel. Där kan regeringen avsätta domare, ersätta de med kompisar, dra in pressfriheterna och allmänt härja runt som den vill.
Eller Rumänien där ledande socialistpartiet försöker lägga ned författningsdomstolen när juristerna inte är lydiga.
EU kan egentligen bara stå och se på.

Så vad väntar nu för straff för EU-regeringar som inte sköter sig?
De riskerar att bli omnämnda i en dialog om lag och rätt som en gång om året ska hållas i rådet.
Men EU-regeringarna lovar att vara objektiva när de dialogerar.

De lovar också att vara icke-diskriminerande, neutrala, icke-särbehandlande, respektera olikheten i nationella, politiska traditioner, att respektera nationella identiteter, alltid med respekt för lokala myndigheters självstyre, aldrig tala utan bevis och bara tala i en anda av uppriktigt samarbete.

Bäst du passar dig, Orban.

Publicerat i EU-rätten | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Här försöker man vara snäll…

Jean-Claude Junckers arbetsprogram för 2015 vållar mer oväsen än något tidigare kommissions-arbetsprogram har gjort.

På sätt och vis är det ironiskt eftersom Juncker är den förste EU-kommissionsordförande som har valt att konsultera både EU-regeringarna och Europaparlamentet INNAN han författade sitt kommande arbetsprogram.

Junckers arbetsprogram är annars ovanligt i att det inte är särskilt konkret i vad som ska göras. Det ska göras översyn här, utvecklas där och förvaltas där.
”Vi är varma anhängare av jämställdhet”, säger dokumentet och lovar att i framtiden komma upp med… något…i den riktningen…

Värt att notera är ordvalet kring euron. Juncker har lovat parlamentet att inte glömma bort sociala effekter av åtstramningspolitiken.
Här heter det att flera förslag väntas som ska ”poola ekonomisk suveränitet” (läs bindande regler) samt förslag som ska ge ”ny kraft åt social dialog” (läs icke-bindande).

GMO-röran ska äntligen få ett slut – med regler som idag tvingar kommissionen att godkänna produkter som experterna i Efsa sagt ja till,  även när en majoritet av medlemsländerna varit bestämt emot.
Kommissionen har som bekant valt att bryta mot reglerna, gång på gång.

Riktigt konkret blir Juncker först i vad som inte ska göras. Listan över lagförslag som droppas består av 80 punkter. Många är hämtade direkt ur Barrosos arbete på en bättre (= mindre) lagstiftning.

De flesta av dessa 80 punkter droppas för att reglerna blivit överspelade av tid eller av annan lagstiftning.
En del droppas därför att det trots år av förhandlande inte gått att nå enighet kring dem.

Och så är det några förslag som ska strykas för att medlemsländerna inte velat lagstifta om saker som parlamentet har önskat sig – där blir det bråk idag, när Juncker presenterar sitt arbetsprogram för parlamentet.

(Läs mer om arbetsprogrammet i Oksanens blogg här.)

 

Publicerat i EU-rätten, Europaparlamentet | Etiketter , | Lämna en kommentar

Invandrare på motorvägen?

Bland de många högst o-samarbetsvilliga politiska partier som vi har i den svenska riksdagen har förstås Sverigedemokraterna tagit priset – och försatt sig i utkant  –  med sitt löfte att välta varje regering som inte accepterar SD:s extrema invandrarpolitik.
Så gick det med Jimmie Åkessons försök att omvandla SD till ett ”normalt” parti.

Brittiske Nigel Farage har jobbat hårt för att få Ukip att verka som ett normalt, resonabelt parti som inte vill annat än att få resonera om problemen med  stor och plötslig invandring.
Han föll också igenom nyligen.
Flera timmar försenad till ett möte i Wales, skyllde han – inför TV-kameror – på… att invandringen lett till trafikkaos på motorvägen.
Jo,minsann.
Så gick det med hans försök att verka ”normal” i immigrationsdebatten.

Marine Le Pen gör likaså sitt bästa att framstå som resonlig och normal. Hon satsar ju på att bli nästa franska president.
Men även hon har på senaste tiden låtit masken av normalitet glida. Faktiskt två gånger.

Nyss var hon en moraliskt-upprörd-medborgare i Europaparlamentet som drev fram en misstroendeomröstning för att få Jean-Claude Juncker att avgå. Under hans ledning har ju landet gett multinationella bolag sanslösa skatterabatter.
I veckan visar det sig att en av hennes egna partikamrater i Europaparlamentet har, med partiets aktiva medverkan, låtit sin miljon-bonus från Front National passera Luxemburg för att få ut exakt samma trevliga skatterabatt…

Och den bonusen hade Le Pens bänkkamrat förtjänat för just höstens andra ”onormalitet” från Front National,  det uppseendeväckande miljardlånet till hennes kamp för Den Franska Nationen, från en rysk bank, ledd av en närstående till Vladimir Putin.

Kommer detta att drabba partiernas väljarstöd?
Det beror förstås på om någon verkligen trott att de var ”normala”  partier.

Publicerat i Fritt o rörligt, Övrigt | Lämna en kommentar

(s) och Junckers magiska trick

”Sverige ber EU om mångmiljardstöd”, rapporterar Ekot.
Regeringen har lämnat in en lista med svenska projekt som man hoppas att Junckers famösa 315 miljards-fond ska finansiera. Tunnelbana, järnväg och elkabel över till Finland bland annat, så att vi kan exportera vårt svenska elöverskott.

Å ena sidan är det lite ironiskt att Sverige ber EU om pengar för investera, med tanke på hur ofta européerna förgäves försökt förmå Sverige, Tyskland och andra välmående EU-länder att investera av sitt överskott för att få igång den tröga europeiska ekonomin.
Finansminister Andersson påpekar själv att Sverige inte har problem med att låna upp på annat håll (men tillägger att ur fonden blir lånen billigare för oss svenskar).

Å andra sidan är det kanske utmärkt.
För varje regering som ber om pengar ur fonden, finns en regering som också letar pengar på annat håll för att faktiskt kunna genomföra dessa publikt/privata samfinansieringsprojekt.

Eftersom varje EU-regering likt den svenska har lämnat in en egen önskelista – sammanräknat över  2 000 projekt lång  - kanske Junckers vilda idé om att starta med 10-12 miljarder euro för att landa i investeringar värda 315 mdr euro, kan ge något.

 

Publicerat i Sverige och EU | Etiketter , | Lämna en kommentar

Låt oss byta ämne – ska vi vara med i bankunionen?

Danmarks centralbankschef Lars Rohde har skruvat upp volymen för att bli hörd: Danmark måste gå med i bankunionen.

Bankunionen är till för konsumenterna, anser Rohde. En hint om att det kan ligga något i det han säger, är att danska bankföreningen (Finansrådet) inte är angelägna att gå med. Deras utredning landar i att Danmark ska ”vänta och se”.
”Vänta på vadå?”, frågar Rohde, som anser att nu när stresstesten av europeiska banker klarats av, så ligger alla fakta på bordet.

Finansrådets oro över att danska banker i en framtida kris skulle tvingas betala till konkursmässiga sydeuropéer, viftar centralbankschefen bort. Tyskland, Finland och ett antal andra länder hade samma bekymmer. Bankunionen har riggats så att det inte ska kunna hända.

Lars Rohde påpekar att nackdelen med att stå utanför, är att det relativt sett blivit dyrare för internationella investorer att satsa på danska banker.
ECB:s stresstest betyder att godkända europeiska banker har en godkännandestämpel som heter duga. Danska banker har det inte.
Att den danska finansinspektionen sägs ha kontroll över landets banker lugnar knappast någon – Finanstilsynet var under den senaste krisen blind för en lång rad småbankers problem ända till dagen de kraschade.

Var finns den svenska debatten om bankunionen?
Rohdes svenska kollega, riksbankschef Stefan Ingves uttalade sig om bankunionen senast i 2012… när den bara fanns som en tanke ännu, inte ett förslag.

Den svenska bankföreningen för sin del, har så sent som i november i år samlat sig till den bestämda åsikten att ”debatten måste börja”.

Jag hittar dock en svensk professor  med lysande meriter (Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Nobelkommittén för ekonomipriset) som diskuterar ämnet i november 2013.
Han är emot.

”…Därför är EU-kommissionens ursprungliga tidsplan om den 1 januari 2013 ganska märklig. En kommission som har en så orealistisk uppfattning om hur en bankunion fungerar – kan den verkligen bygga upp en bra union?”

Det var hans starkaste motargument, att tidsplanen var så fånig att projektet också måste bli fånigt.
(Jag hoppar då generöst här över de rent felaktiga argumenten, som att Persson tror att det är EU-kommissionen som konstruerar bankunionen istället för euro-regeringarna och EU-institutionerna tillsammans. Eller att bankunionen skulle retroaktivt finansiera konkursmässiga banker. )

Den 31 januari 2013 var den första pusselbiten på plats.

Och nu är den verkligen här, bankunionen. Med stresstester och allt.
Så frågan är, professorer, riksbank, bankförening och riksdagsmän –  hur gör vi i Sverige?

 

 

Publicerat i Danmark, Euron | Etiketter , | Lämna en kommentar

Veckan Juncker gjorde av med 3 av sina 9 liv

Inte en, inte två men hela tre knipor har Jean-Claude Juncker tagit sig igenom under bara en vecka utan att uppvisa alltför många skråmor.

Den första knipan var förstås misstroendeomröstningen i Europaparlamentet, utlöst av skattefinterna som Luxemburg under Junckers premiärministerstid erbjudit bolagsjättar som Amazon, Ikea, Facebook och Fiat.

Juncker gled smidigt ur den genom att först vända sig till nationella politiker med sitt budskap ”Vi sätter alla vårt eget land i första rummet…”, därefter till europapolitikerna med budskapet: …”men hädanefter tar  jag hårda tag för att få slut på skattekonkurrens.”

Den andra knipan var investeringsplanen på 300 mdr euro eller så, som skulle kick-starta Europas ekonomi, något som Juncker  lovat EU-regeringar och Europaparlament att skaffa fram.
Hur göra detta när EU-kommissionen inte själv råder över en krona?, allt är sombekant intecknat av nationalstaterna i EU-budgeten.

Jo, Juncker kom upp med planen att använda småsummor (allt är relativt) som hävstång för att locka ut nya pengar, uppbaxade av EU:s egen kreditvärdighet.
Många hånflinar åt planen men marknaderna var överraskande välvilliga och Juncker är hur som helst ur den knipan ett långt, långt tag framåt.

Den tredje knipan var beslutet om böter eller inte böter för länder som – igen!- inte följer reglerna i stabilitetspakten.
Frankrike och Italien har länge varit sturska och sagt att det ska ingen lägga sig i men de backade nyligen och erkände offentligt Bryssels överhöghet.
De förväntade sig en gentjänst för detta.
Hur göra?

Bryssel kan inte bara ge efter, EU:s trovärdighet står på spel. Det vet Juncker, f d chef för eurogruppen, mycket väl.
Fast inleder han sin kommissionstid med att göra sig till fiende med Paris och Rom blir de närmaste åren svårarbetade.

Kompromissen, som kom idag, blev att skjuta på beslutet.
Först i mars kommer EU-kommissionen att meddela om Frankrike, Italien och Belgien kan få undantag för reglerna eller om de förtjänar böter för att de inte gjort nog.
Länderna slipper inte undan.
Men de får mer tid på sig att komma upp med reformer – eller som minimum bestämda datum för reformer.

Och Jean-Claude Juncker glider undan, som en katt med nio liv.

 

 

Publicerat i EU:s maktbalans, Euron | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Cameron hotar EU-utträde men ordnar bakdörr

”Vi ska titta på det och diskutera eventuella förslag lugnt och harmoniskt,” var EU-kommissionens kommentar till David Camerons brandtal om  oönskade EU-invandrare på fredagen.

Var det så tuffa förslag han kom med?
Å ena sidan, ja. Tar man den brittiske premiärministern exakt på orden  skulle EU-fördraget behöva skrivas om på många punkter.
Det kommer inte att hända.

Men Cameron är en politiker. Han glider på orden. Han kan som alla politiker utropa triumf för sådant som han egentligen inte åstadkommit.

En hel del av sådant han upprörs över i samband med invandring kan britterna ta itu med själva. Fusk med bidrag, att stanna längre än som är tillåtet – det är brittiska myndigheters sak att hålla efter.  EU står inte i vägen.

Storbritannien kan också dra ned på sociala förmåner till EU-invandrare. Då får man formulera om förmånsreglerna för alla.
Vill Cameron att rätten till en lågprisbostad ska kräva fyra års boende i Storbritannien behöver han bara införa den regeln för alla.
Han får däremot inte införa en fyraårsregel enbart för EU-invandrare.
EU-reglerna kräver inte att något EU-land delar ut sociala förmåner, bara att alla behandlas lika om förmåner delas ut.

Det finns för övrigt några småsaker i talet som David Cameron kan få igenom i EU.
Han kan t ex begränsa rörlighet för medborgare från ett blivande EU-land. Storbritannien har, som alla andra, veto över avtal med nya EU-medlemmar.

Han skulle kunna få med andra EU-länder (helt klart Danmark och Tyskland) på att barnbidrag bara ska utdelas om EU-invandrarens barn bor med föräldrarna i det nya landet.
Att en polsk emigrants barn idag kan få barnbidrag från ett annat land där mamma eller pappa jobbar – även om barnet är kvar hemma hos mormor i Polen – är inte ett beslut som EU-länderna tagit.
Det är EU-domstolens sätt att läsa reglerna. Detta kan regeringarna skriva om och några av dem vill redan det

Men får han därför stopp på EU-invandringen till Storbritannien?
David Cameron tror det. Om bara ”cash incentives” försvinner så slutar östeuropéerna att komma till Storbritannien, säger han.

Jag tror att han har fel. Jag tror att östeuropéer flyttar för att hitta jobb, inte för att få barnbidrag.
Om jag har rätt så fortsätter de att komma till Storbritannien så länge det erbjuds jobb, hur mycket Cameron än stryper sociala förmåner.
Vi får se vem som har rätt.

Publicerat i Fritt o rörligt | Etiketter | Lämna en kommentar

Ryssland rör om i EU-gryta

De högerextrema populistpartierna som vinner mark i de flesta av Europas länder har som bekant gemensamt  att de har två huvudfiender:
EU och invandrare.

Och – påpekar EUObserver - så har dessa partier även en gemensam vän:
Vladimir Putin.

Det gäller för fler partier än de som EUObserver tar upp i sin artikel, t ex för Gyllene Gryning i Grekland och Victor Orban i Ungern. Brittiske Nigel Farage har Vladimir Putin som sin största hjälte.
Och så har vi Sverigedemokraterna som följer samma logik och lägger sin röst i Europaparlamentet i enlighet med denna övertygelse.

En gång i tiden finansierade Moskva kommunistpartier i västvärlden.
Nu ser vi franska Front National låna kampanjpengar av en rysk bank. Tyska Afd anklagas för detsamma. Ungerns Orban får generösa ryska investeringar.  Gyllene Gryning misstänks få krigskassa från Moskva medan österrikiska FPÖ svär på att de ställer upp på Putin helt gratis.

Vad hoppas Moskva på i gengäld?

Publicerat i Utrikespolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar