Danmark hänger löst

Stackars danskar. Nu ska de folkomrösta om EU igen vilket betyder att ställas inför frågan som inte har ett svar:
Kan man vara med-i-EU och inte-med-i-EU på samma gång?

Danska politiker hade väl helst sluppit folkomröstning också men det går inte längre. Så här ser det ut nämligen, att vara med och inte vara med:
Danmark har ett undantag från hela det rättsliga samarbetet eftersom man inte vill förlora nationell makt över det området.
Men Danmark vill vara med i EU-samarbetet eftersom Danmark inte vill gå miste om alla fördelar som det innebär nationellt, att ha tillgång till övriga EU-länders polis- och rättsväsende.
Så för att lösa dilemmat har Danmark bett om hängavtal till samarbetets olika delar.
Vilket betyder att danskarna är med men inte får bestämma något.

Detta har funkat hyggligt så länge EU-samarbetet varit mellanstatligt.
Bara hyggligt och inte mer – varje gång EU ändrar något så får danskarna problem för då ska hängavtalen omförhandlas, EU-kommissionen har annat för sig och avtalen måste alltid godkännas av 28 länders nationella parlament vilket är segdraget.

Efter Lissabonfördraget går EU mer och mer över till överstatligt samarbete – aktuellt just nu för Europol – och då kräver dansk grundlag en folkomröstning.
Även när det handlar om hängavtal.

Det gick inte att undvika, folket måste ut till vallokalen fast ingen har någon större lust.

Folkomröstningen äger rum den 3 december. Alla de stora partierna (Venstre, Konservative, S, SF och Radikale venstre) rekommenderar ett ja och säger att annars åker Danmark ur Europol.
Nej-partierna Dansk Folkeparti, Liberal Allianse och Enhedslisten säger att det gör Danmark inte alls, det är bara att skriva ett hängavtal.
Inget ”bara” med det, säger ja-partierna, det tar tid och förmodligen kan vi inte få mer än vad Norge har, ett icke-EU-land.
Snick-snack, säger nej-partierna, ni vill bara skrämmas.

Nej-partierna skräms istället med att ett ”ja” kommer ansluta Danmark till EU:s asylpolitik också.
Det är ett argument som skrämmer i dessa dagar av massflykt från Mellanöstern.
Nej,nej,nej, säger ja-partierna, det finns över huvud taget inte med i frågan.
Kanske inte men snart släpar ni in det också, vi litar inte på er, säger nej-partierna.

Väljarna? De vet förstås inte ut eller in, hur skulle de kunna göra det?
Senaste opinionsundersökningen gav ja-sidan 29 procent och nej-sidan 28 procent medan resten inte vet alls.

Undra på det. Framtiden – vad en ja-röst eller en nej-röst betyder – har inget svar.

EU har börjat omförhandla Dublinförordningen eftersom principen om första asylland fungerar dåligt. Danmarks hängavtal gör att man åker ur Dublinförordningen när den får ny skepnad.

Danmark förlorar därmed sin rätt att sända flyktingar tillbaka till Tyskland, Polen, Sverige eller var de nu kom ifrån.
För att återvinna den rätten eller de annorlunda möjligheter som EU-länder kommer ges i en ny förordning, tvingas Danmark be EU om ett nytt hängavtal.

Kommer övriga EU-länder ha lust att bevilja Danmark detta, om Danmark inte vill vara med när EU med tvång fördelar flyktingskarorna över Europa?
Juridik å ena sidan, politisk verklighet å andra.

Man uppnår inte den bästa av världar genom att  hänga mellan medlemskap och utanförskap.

This entry was posted in Danmark, EU-rätten and tagged , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.