Ekon från 1930-talet

Det finns många och otäcka paralleller att upptäcka mellan den kris Europa och världen simmar runt i och 1930-talets depression.

Den gången var Tyskland det hårt skuldsatta land som utsattes för krav på tuffa åtstramningar av sina (amerikanska) långivare. Åtstramningarna – istället för hjälp – försatte vanligt folk i djup arbetslöshet och fattigdom.

De politiska effekterna av detta blev, som bekant, fruktansvärda. Vår tids sociala skyddsnät ska förhoppningsvis skydda oss mot en sådan utgång.

Men nu poppar ett annat drag från 30-talets krisår upp. Protektionismen.

Instinkten att skydda den nationella marknaden på 1930-talet ledde till så många gränshinder att det är först nu, som världen har kommit upp i lika stor andel global handel i vår ekonomi som vi hade före 1929.

Några tycker det är en god idé att pröva samma väg igen. De republikanska presidentkandidaterna tror att tullar på kinesisk import kan lösa USA:s ekonomiska problem.

Brasilien – hårt drabbad av den europeiska krisen i form av minskad export – är övertygad om att landets industri måste skyddas från omvärlden och har redan gått igång med att resa barriärer.

Och i Europa är det inte oväntat fransmännen som fallit tillbaka i sina gamla övertygelser.
Sarkozy har muttrat om att utvidga listan över tillåtna skäl att stoppa gränserna för invandring. Högst oklart hur det ska hjälpa med tillväxten.

Hans kampanjledare (och landets utrikesminister) Alain Juppé drar nu även till med att handeln måste begränsas. Europa ska skyddas från den nya världen därutanför.
Detta kallar han en intellektuell revolution även om det förstås låter som raka motsatsen.

Oavsett om det är dumt eller smart, är chansen stor att det är rätt omöjligt att stänga till gränserna. På den punkten har världen förändrats mycket sedan 1930-talet.

EU märkte det när man försökte lägga strafftullar på kinesisk import av kläder för några år sedan. Mängder av europeiska designers, klädföretag och modebutiker hamnade i trångmål. Numera syr de flesta av dem nämligen upp sina varor i Kina.

EU-kommissionen stötte på samma problem när tyska Basf krävde strafftullar på kinesiska lågenergi-glödlampor.
Det visade sig att glödlamporna som åkte på straffavgifterna  tillverkades för holländska Phillips. I Kina.

Komplexiteten i vår globala ekonomi är otrolig. Och det lär vi få veta mer om, i fall Europa verkligen bestämmer sig för att följa de franska uppmaningarna.

This entry was posted in Globalt maktskifte and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.