EU mötte Afrika men ingen ljuv musik uppstod

Jaha, så har EU försökt sig på den populära idén ”låt oss hjälpa dem på plats”.
35 afrikanska länder bjöds in till Malta för att uppmanas av européerna att försöka behålla, eller åtminstone ta tillbaka, sina utvandrande medborgare.
Det gick så där.

Eritrea som står för flest utvandrare fick inte vara med för regimen är så brutal. Sudans statsöverhuvud har en internationell arresteringsorder på sig, så tog inte risken. Libyen – främsta avresepunkt – har ingen regering som EU kan tala med och rebellerna där går inte med på EU:s önskan att tala  med Libyens marin istället.

Av de som kom sa Senegals president Macky Sall bittert att: Det var då ett väldigt prat om att sända just afrikaner hem men syrier, de tar ni minsann.
Nigers president Issoufou meddelade att återtagande, det beror allt på om det finns något som  väntar utvandrarna hemma.

Nå, om det nu kanske inte gick så bra politiskt, så möter samarbetet i alla fall inga problem rent organisatoriskt.
EU har ju sedan 2006 ett migrationspolitiskt samarbete med Afrika, så är det Rabat-processen och så är det ju förra årets Khartoum-processen, alla med exakt samma innehåll.
Så den delen är hemma.

Finansiellt, däremot..
EU-ledarna som ofta talar om att ”hjälpa på plats” var obenägna att öppna plånboken för den nya Afrikanska Fond som ska hjälpa på plats.
Juncker hade lyckligtvis skrapat botten på EU-kassan och fått ihop ihop 1,8 miljarder euro.
Övriga 28 EU-länder som ombads att komma upp med samma summa, erbjöd att bidra med totalt 78 miljoner.

Sedan åkte afrikanerna hem och EU-ledarna övergick till att utmejsla migrationsfonden till Turkiet.
På 3 miljarder euro.
Och löfte om visum för turkar till Europa.
Vi hoppas alla att afrikaner inte läser tidningarna.

This entry was posted in Fritt o rörligt, Globalt maktskifte and tagged , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.