Euron tryggare än Borgs famn

Lettlands regering har – efter att ha pratat om saken länge – idag formellt beslutat ansöka om medlemskap i euron.
Det kan jag gott förstå.

Visserligen finns det en risk som euroland att man ska bli tvungen lägga upp pengar för att rädda andra euroländer som inte har förstånd att sköta sin ekonomi.
Men när man ser hur mycket pengar som euroländernas centralbanker har tjänat i ränteintäkter på att ställa nödlån till förfogande – 14 mdr euro bara under 2012 – så kanske det inte blir en alltför plågsam uppgift.

Och krascha ekonomiskt, det kan man göra utanför euron lika gärna som innanför.
Se bara på Lettlands eget exempel, en kraschlandning som hette duga 2007 -2009. Tvingades söka nödhjälp hos EU och IMF och åkte på värsta svältkuren som resultat. Offentliga löner skars ned med 40 procent, pensionerna ströks till ingenting, sjukhus stängdes och arbetslösheten hamnade på över 20 procent… över 43 procent för de unga.

Nu kan ju ett land utanför euron alltid devalvera. Lånen krymper direkt, bankerna tar smällen istället för småföretag och husägare.
Vem som argumenterade mest aggressivt mot en lettisk devalvering 2008? Sveriges finansminister Anders Borg.

Han hade goda skäl. De banker som dominerade Lettland fullständigt var de svenska storbankerna. De skulle ha förlorat många miljarder på en devalvering och förstås ännu mycket mer på en lettisk konkurs.

Visst hade de varit lite oförsiktiga i Lettland, de svenska bankerna. De fortsatte att vräka ut lån till vem som helst även sedan svenska Riksbanken varnat dom flera gånger för att de eldade på en redan överhettad lettisk ekonomi.

”Vräkte ut” är en neutral beskrivning i sammanhanget. 2007 hade de svenska bankerna lånat ut 50 mdr euro till ett land med knappt 2 miljoner invånare.
Nordea körde en omtalad TV-reklam där sedlar blåste i en stormvind (hade kanske  lånat en av Carolas vindmaskiner?) och en röst uppmanade letterna att komma och hämta sin del på Nordeakontoret.

Letterna fick det som sagt tufft efter kraschen men de svenska bankerna klarade sig hyggligt. Mellan 2008 och 2012 klockade de fyra stora en vinst på totalt 200 miljarder kronor.

Ett tag var det ändå svettigt för Anders Borg – skulle Lettland/de svenska bankerna klara sig? För säkerhets skull ställde Europeiska centralbanken upp och – i en ovanlig manöver med ett ickeeuroland – stöttade ECB den svenska riksbanken med ett 30 miljarder stort lån.

Går nu Lettland med i euron så blir det i slutänden ECB och den europeiska bankunionen som hädanefter kommer att övervaka Lettlands banksektor.
Inte finansminister Anders Borg.
Valet är nog inte så svårt.

This entry was posted in Euron, Sverige och EU and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.