…fast det har de inte förstått…

Grekland och Italien fick, i maffiabossen Don Corleones ord, ”an offer they can´t refuse”.
Fast, jo. Det tycker tydligen båda länders politiker att de kan.

I det ekonomiskt totalhavererade Grekland har man inte tid att ta tag i livbojen som euro-kollegerna slängt ut. Där är politikerna bisarrt nog upptagna med att slåss sinsemellan om vem som ska leda konkursboet.

Samlingsregeringen, som skulle kunna återge Grekland lite politisk respektabilitet i omvärlden – ledd av  ECB:s tidigare vice centralbankschef, den uppskattade Lucas Papademos – har dröjt i snart en vecka.

Papademos högst rimliga krav för att sätta sig i en regering, är att oppositionens ledare också accepterar räddningspaketet. Där får han nobben.
Nea Demokratias ledare Antonis Samaras som vägrat rösta för räddningspaket och reformer i parlamentet, med argumentet att Grekland kunde ha fått bättre villkor (om han hade fått förhandla istället…), vill inte ha med den senaste livbojen att göra.
Han vill inte ens placera fler än fyra ministrar i en samlingsregering för det skulle då se ut som om ND då böjt sig.
Samaras´ sikte är på nyval och HELA makten.
Greklands öde skiter han i.

Papademos rimliga krav på Pasok, får han inte heller igenom. Han ville slippa Venizelos som finansminister. Venizelos har vacklat och vinglat, inte någon gång resolut ställt sig bakom nödvändiga reformer.
Men Papandreou tillåts inte av sitt eget parti att låta Papademos peta honom, för Venizelos måste befinna sig i en bra position för att kunna vinna ett nyval.
Venizelos vill ha makten, han vill bli premiärminister så snart tramset med samlingsregering är över.

I väntan på att internbråket tar slut, får världen vänta på en ny grekisk regering och grekerna får vänta på att få nästa lån utbetalt.

Italien simmar just nu för glatta livet på kanten av en virvel som hotar suga ner landet i samma kaos som Grekland.
Går det att rädda?
Gränsen för den ränta som Italien orkar betala utan att behöva låna för att betala lånen, är passerad för länge sedan.

Österrikes kreditrating är under hot eftersom man har lånat så mycket till riskfyllda Italien.
EU:s räddningsfond hotar falla ihop som en misslyckad sufflé eftersom Frankrike, som har garanterat en stor del av fonden, har lånat ut så mycket till Italien.

Men när Silvio Berlusconi skriver till euroländernas och IMF:s apropå deras krav på reformer,  är det för att säga att den italienska skulden aldrig hade varit ett problem om det inte vore för ”strukturella svagheter” med euron.
I hans värld är det inte ett problem att ha lånat 120 procent av sitt lands BNP.

Undra på att Angela Merkel vill skriva om hela j-a EU-fördraget.

 

This entry was posted in Euron and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.