För var dag blir det bättre

Inte så mycket EU-fusk längre, säger EU:s revisionsrätt i sin årsrapport för 2013 (4,7 proc har betalats ut fel vilket också omfattar misstag, slarv och invecklade EU-regler).
En riktig uppstädning har skett sedan alla EU-länder fick ansvar för att betala tillbaka EU-pengar som deras myndigheter hade betalat ut fel.

Men revisionsrätten har mer.
Bland annat tar det märkvärdigt lång tid från att en EU-institution bestämt sig för att anslå pengar till ett projekt, till pengarna faktiskt betalas ut. Två till fyra år kan det dröja.
Vad är det om?

Och hur kommer det sig att alla som kan anslå pengar, i medlemsländerna eller i EU-institutioner, börjar ösa ut pengar med spade när budgetperioden börjar löpa mot sitt slut? År 2013 gick det varmt i anslags-apparaten, när EU:s sjuårsbudget började nära sig slutdatum.

Europaparlamentets budgetkontrollutskott som tar emot årsrapporten höjer genast ribban.
Nu måste Revisionsrätten på allvar börja granska också om projekten som får EU-stöd ger faktiska resultat.
Ah.

Revisionsrätten försöker.
Men en hel del av EU-bidragen går till projekt som medfinansieras av EU-länder eller privata företag. Där kan Revisionsrätten bara skaffa sig tillträde till EU-sidan av projektet.

En hel del pengar går till FN-projekt eller till hjälporganisationer världen över  som till exempel delar ut filtar, tält och medicin till nödlidande.
Där har Revisionsrätten i stort sett ingen insyn alls.

Knepigt alltså men viktigt att få ordning på, för det är klart att någon måste kunna granska att medborgarnas skattepengar går till vettiga projekt.

This entry was posted in EU-rätten, Europaparlamentet and tagged . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.