Inte så lågt valdeltagande ändå

Det låga valdeltagandet i Europavalen har diskuterats ut och in i flera år och lett till oroliga frågor.
Det gör ju parlamentet till ett inte-särskilt-legitimt parlament.
I Sverige är därför ett genomgående tema i alla EU-aktiviteter nu på senvåren: Jo, Europaparlamentet ÄR viktigt.

Tänk om vi oroat oss i onödan?
Statsvetaren och professorn Mark N Franklin har gått igenom siffrorna över valdeltagandet i Europa.
Han konstaterar att om man jämför röstdeltagandet i samma tio länder som röstade i det första Europavalet 1979 med röstdeltagandet i det senaste, år 2009, så har antalet röstande sjunkit från cirka 55 procent till cirka 50 procent.

Då har han tagit bort de fyra länder som gör röstande obligatoriskt, vilket ju kan snedvrida diskussionen.

Fallet i valdeltagande motsvarar ungefär hur mycket valdeltagandet i alla andra-rangsval har sjunkit överallt i Europa.
(Alla val som inte handlar om regeringsmakten rankas som andra-rangsval.)

Det är det mycket låga valdeltagandet i Östeuropa som drar ner snittet och ger oss de mer skrämmande siffrorna vi har diskuterat de senare åren.

Gör det Europaparlamentet mindre legitimt, åtminstone i Östeuropa?
Mark N påpekar att första gången dessa nya européer deltog (2004) hade det bara gått cirka fyra månader sedan samma medborgare hade röstat för EU-medlemskap för sina länder, med mellan 80-90 procents ja-andel.
De har knappast tappat förtroendet för EU så snabbt.

Alla val tenderar att ha lågt deltagande i  ganska nya demokratier, visar professorn i sin lilla skrift: ”Why vote at all?” som Sieps just släppt.

This entry was posted in Europaparlamentet and tagged , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.