När Aktuellt låter politikerna styra samtalet

”Vi har aldrig fått en så stor respons förut. 6 000 har skrivit till oss”, berättade Aktuellts nyhetsuppläsare igår, om inslag som handlade om hur bredbandet införs runtom i landet.

Jepp, Aktuellt hade ovanligt nog råkat trilla över ett ämne som engagerar alla oss svenskar som bor utanför storstäderna.

Därefter följde ett inslag om hur knepigt livet som exporterande småföretagare är på liten ort i Västergötland utan vettig uppkoppling samt hur eldsjälar på närliggande ort lyckats dra fiberkabel till bygden.
Tre mycket slitna eldsjälar berättade för reportern hur bisarrt de tyckte det var, att de tvingats lägga ned 20 timmar i veckan under 18 månader för att få ordentlig uppkoppling.

Borde inte staten ta ett ansvar istället?, sa eldsjälarna, för att överlåta åt slumpen (enskilda människors lust att jobba gratis) något så viktigt som en fungerande uppkoppling.
(Jag hör er smärta! I min by har sex personer jobbat i fem år på saken.)

Tillbaka till TV-studion har Aktuellt fångat in två ansvariga politiker; tidigare näringsminister Annie Lööf och nuvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Kan vi nu få en politiker-reaktion på folkets klagan?

Nej, istället ägnar de i stort sett hela debattiden till att gräla om vem som åstadkommit mest pengar till landsbygdens bredband.
Det var inte vad de 6 000 tittarna eller eldsjälarna i Västergötland ville prata om!

Dessutom var hela debatten trams, lejonparten av pengarna kommer hur som helst från EU. Aktuellt-redaktionen borde göra en enkel faktakoll i förväg så att ministrar inte kan ta över och prata så mycket strunt.

(Vad folk ville diskutera med er politiker är varför varje liten by ska behöva skaffa sig den breda kompetens som behövs för att baxa fram den koloss som fiberdragning utgör på landsbygden.
Till exempel:
Tekniska lösningar – den här marknaden växer enormt så vad som var lämplig  teknik igår är det inte längre idag.
Marknadsundersökning – hur hittar vi en pålitlig entreprenör som är med hela vägen i den bonanza-marknad som råder där många lycksökare just nu poppar upp men sedan försvinner?
Priser – det offentligt stödet ligger fast, allt som går utanför måste vi själva finansiera. Hur förhandlar vi smart med leverantörer, vad är rimliga priser?
Juridik – Vilken ägandelösning/bolagsform passar för en kollektivt ägd mångmiljoninvestering?
Vilka bolagsregler/bokföringsregler/skatteregler hamnar vi under?
Under våra fem års projekt har tre olika regler gällt ägande/försäljning av nätverket som vi bygger, så att lära sig konkurrensreglerna en gång räcker inte.
Upphandling ska ske och dokumenteras, inte enkel juridik det heller.
Kontraktskrivande – hur mnaglar vi fast leverantörer så att vi inte tvingas betala tillbaka stödet för att någon annan sjabblat.
Bankkontakter – hur får vi banklån?, eftersom vi själva måste ligga ute med miljonerna – det offentliga stödet betalas ut först i efterhand, när fibret ligger på plats.)

Det fåniga ministergrälet om pengar som Aktuellt gav oss kunde ha stoppats om Aktuellt-intervjuaren tagit reda på att:
Pengarna Lööf och Bucht grälade om, hade kommit med eller utan den skickliga ”förhandling” som Annie Lööf ville ha beröm för.
Pengarna utgör nämligen EU-landet Sveriges andel av landsbygdsprogrammet.

Landsbygdsprogrammet har  för övrigt krympt mellan 2014 och 2020 jämfört med 2007-2013. Regeringen Reinfeldt bidrog till detta genom att stå först i ledet för att kräva att EUs budget för 2014-2020 skulle krympas.
Sedan lät han Sverige plockas på anslag till just landsbygdsutveckling.

EU-pengar specifikt till att dra bredband runt Sverige utgör nu 10 procent av detta krympta landsbygdsprogram  = 252 miljoner EUR över sju år .
157 miljoner euro styrs direkt till fiberföreningar, drygt 95 miljoner ska gå till att sammankoppla nätverk över landet (mottagare Telia?).

Villkoret för att få ut pengarna är att staten lägger till minst 50 procent ur egen ficka.
Detta gör staten.
Tack för skicklig förhandling, Annie Lööf.

Var Annie Lööf så klantig med ansökan som Sven-Erik Bucht påstod i Aktuellt, att pengarna har fördröjts?
Tja, hon blev bevisligen aldrig färdig att lämna  in en svensk ansökan/programförslag till Bryssel.
Men Bucht och Lööf kan dela på skulden för förseningarna, tillsammans med några andra.

Programperioden skulle ha börjat den 1 januari 2014 men budgetgräl mellan först EU-regeringarna och sedan regeringarna/EU-parlamentet försenade allt. Alla EU-länder är därför sena i starten med sina landsbygdsprogram.
Få länder är dock så väldigt sena som Sverige.

I december 2014 hade  sex EU-länder fått sina programförslag godkända. I februari 2015 hade 19 länder fått landsbygdsprogram godkända.
Först i  mars 2015 blev den svenska regeringen ens klar att lämna in sitt förslag till EU-kommissionen. Ett godkännande väntas komma tidigast efter sommaren.

Men som sagt, den diskussionen är  inte alls vad tittarna vill prata om.

This entry was posted in Ministrar o struntprat, Sverige och EU and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.