Nya regeringens EU-politik

Stefan Löfven har alltid förefallit genuint ointresserad av EU… men han har inte desto mindre tagit in stark EU-kompetens i sin regering;
Margot Wallström (f d EU-kommissionär) som utrikesminister, Isabella Lövin (Europaparlamentariker) som biståndsminister och Kristina Persson (kortvarig Europaparlamentariker och långvarig globaliseringsanalytiker) som framtidsminister.

Hans regeringsförklaring ger också en del antydningar om hur den nya regeringen kan komma att agera i pågående EU-debatter.

* Regeringen tänker tydligen strida i EU för ”svensk lön på svensk mark”. Principen kan inte tillämpas hur som helst idag eftersom utländska företag som vunnit uppdrag i Sverige  under kortare perioder kan ta med sig personal hemifrån som avlönas enligt deras hemlands kollektivavtal.
Fler än bara svenska fackförbund och sossar skulle gilla att få kräva inhemska löner av inresta arbetare men många andra parter vill förstås inte.
Den nya EU-kommissionären för sysselsättning, Marianne Thyssen, gav för övrigt besked till Europaparlamentet i veckan  att hon inte planerar att föreslå några nya regler i den riktningen.

* Regeringen tänker gå före och gå längre än det omstridda EU-förslaget att ha minst 40 procent av varje kön i börsbolagens styrelser.
EU-förslaget är inte tvingande men Löfven-regeringen hotar med lagstiftning om  inte minst 40 procent är kvinnor i svenska bolagsstyrelser redan 2016.

* Regeringen lovar att erkänna den palestinska staten.
Då blir man en föregångare i EU. Hittills har 134 länder i världen erkänt den palestinska staten men bara sju  EU-länder, nämligen Malta samt sex östeuropeiska länder (varav flera gjort det innan de blev EU-medlemmar).
EU:s utrikesministrar har diskuterat frågan fram och tillbaka men hållit tillbaka, bland annat vill Tyskland och Storbritannien först ha Israels samtycke.

* Löfven-regeringen lovar att arbeta för rättssäkrare datalagring med stärkt skydd för personlig integritet i EU. Det blir i så fall nytt för någon som helst svensk regering eftersom dessa hittills brukat gå i rakt motsatt riktning i den frågan.
Frågan är högaktuell i höst när ett nytt datalagringsdirektiv förhandlas mellan EU-regeringarna.

* Slutligen – eller egentligen först i regeringsförklaringen – vil regeringen ha lägst arbetslöshet i EU år 2020.
Det kommer kräva en del arbete. I augusti låg Sverige på tolfte plats bland EU:s 28 länder med våra 7,9 procents arbetslöshet.
Enbart bland euroländerna finns det sju som har lägre arbetslöshet än Sverige och bäst i klassen överhuvudtaget är Österrike med låga 4,7 procent.

 

 

This entry was posted in Sverige och EU and tagged . Bookmark the permalink.

3 Responses to Nya regeringens EU-politik

  1. Pingback: Regeringens skakiga EU-kompetens | EU-merabloggen

  2. ylvanilsson.se says:

    Legala texten lyder så – minst 40 procent av varje kön (kan bli män i framtiden?). Jo, parlamentet har ett förhandlingsmandat att diskutera med rådet men rådet var inte enigt internt sist man tog upp det, i juni 2014 (t ex har parlamenten i DK, NL, PL, SE, UK anmält det som brott mot subsidiariteten. Upp till ordförande Italien nu, att få ihop en rådsposition men kolla konklusionen i den här länken: http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=EN&f=ST%209864%202014%20REV%201

  3. Bengt O. says:

    Skall inte förslaget om minst 40 % kvinnor (”av varje kön”skriver du…) diskuteras i Rådet? EP-resolutionen godtogs ju med en förkrossande majoritet (där Sveriges allianspolitiker utmärkte sig genom att rösta ”nej”). Där har ju Fridolin och Löfven chansen att ta en ordentlig fight med Holland, Danmark och England.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.