Också värd att lyssna på…

Jean-Claude Juncker – eurozonens chef och premiärminister i Luxemburg, hör till de få politiker som inte alltid talar det väloljade politikerspråket.
För det mesta ett nöje att lyssna på, alltså.

Häromdagen gled han iväg på en presskonferens med IMF:s Christine Lagarde.
Den officiella versionen var att EU och IMF är ense att kraven på Grekland ligger fast – skuldbördan måste vara nere i 120 procent av BNP år 2020.

Men på en fråga mumlade Juncker:”…2022…”
Ursäkta, sa ni 2022?
”Ja, 2022. Men jag försökte uttrycka mig så lågmält att ni inte skulle förstå”, medgav Juncker glatt  i en sal med ett 50-tal journalister och ett tjog TV-kameror rullande (Min 18:40). 
Lagarde rättade honom – 2020 gäller.
”2022…”, mumlade Juncker igen och fick Lagarde att rulla med ögonen.

I somras gav han oss den klassiska:
”När läget blir allvarligt måste vi ljuga. Nu är läget allvarligt”.

Pressad lite senare om sin kommentar, var han inte det minsta ångerfull:
”När det är allvar föredrar jag hemlighetsmakeri. Jag är för mörka rum och  hemligheter.”

Ärlighet om livet som politiker i kristider:
”Vi vet vad vi borde göra. Vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda när vi gjort det.”

Sanningen om Lissabonfördraget, efterträdare till EU-konstitutionen:
”Konstitutionsfördraget var ett lättbegripligt fördrag. Det här är ett förenklat fördrag som är mycket komplicerat.”

Och är det smart att berätta allt för britterna om saken?:
”Det är klart att det innebär förlust av nationell suveränitet. Men vore det intelligent av mig att dra folkopinionens uppmärksamhet till det?”

Tysktalande/luxemburgisktalande kan njuta av en ”tribute-video”, ägnad Juncker.

Follow