”Säg nätneutralitet, kanske folk tror oss”

Vissa ämnen är nya och knepiga.
Inte många begriper dem.
Risken är då uppenbar att allmänjournalister – nyhetsredaktörer – väljer bort att följa vad som händer.
I bästa fall ger dom oss något lättsmält, snabbt upplockat från vem-som–än-marknadsför-grejen snärtigast.

Ta nätneutralitet och roaming-avgifter.
Två separata frågor har stuvats ihop i ett telekompaket och slutförhandlades i dagarna mellan EU:s två lagstiftare, rådet och parlamentet.
Igår meddelade allmänmedia att Europa snart slipper roamingavgifter.
Och att vi vunnit nätneutralitet.

Åh?
Överraskande resultat.
Bara förra veckan var Internet-aktivister nämligen djupt oroliga att EU-parlamentet skulle  byta bort nätneutraliteten i förhandlingarna med EU-regeringarna mot att få avskaffade roaming-avgifter.
Men det gick bra, då?

Nej, inte riktigt.
Egentligen fick vi urholkade versioner av bägge delar.

Poängen med avskaffade roamingavgifter är att konsumenterna inte ska betala extra (idag löjligt höga) avgifter när de surfar med sin mobil i andra EU-länder.
Det finns ingen teknisk eller administrativ ursäkt för att det ska kosta extra.

Ändå var det med stor möda som Europaparlamentarikerna fick med EU-regeringarna på att ta bort roamingavgifter utomlands. Visserligen inte 2016 som önskat (fast då kommer ändå en prissänkning) utan 2017.
EU-regeringar, hårt ansatta av telekomlobbyister, oroade sig för telebolagens vinster.
Nej, jag menar förstås jobben.

Efter 2017 ska vi konsumenter slippa betala mer för roaming när vi befinner oss i andra EU-länder än vad vi betalar när vi är hemma.
Ingen skillnad.
Fast…bara om vi uppför oss Med Förnuft.

Om en konsument istället ”missbrukar” (lagstiftarnas eget ord) den här prissänkningen genom att t ex ta ett mobilabonnemang  i sitt hemland och sedan flytta till ett land med  högre roamingavgifter, då har man ju bedrägligt skaffat sig lägre avgifter.
Eller?

Så därför garanteras telebolagen i lagstiftningen en rätt att ta ut mer betalt om vi inte sköter oss och håller oss till ”fair use”.
Vad är då detta, ”fair use” och hur ska bolagen kunna identifiera och  ta ut betalt för allt som inte är det?
Ingen definition har gjorts utan det överlåter lagstiftarna till tjänstemännen på kommissionen att göra upp med telebolagen om.

Och utöver det – om det visar sig att på något vis bli dyrt för telebolagen att vi européer roamar loss under våra resor, då får de rätten att slå på en extra avgift på våra mobilabonnemang.
Hur hög extra avgift? Även för den som inte reser?
Även det får framtiden utvisa, för lagstiftningen är vag.

Alltså, det där med avskaffade roamingavgifter utomlands:
Nästan. Åtminstone ibland. Eller..vi får se.

Nätneutraliteten då?
Det viktiga här gick ut på att ge lika tillgång till nätet för alla användare.
Internetbolag skulle alltså inte kunna ge allmänheten försämrad tillgång till nätet för att kunna sälja bättre tillgång till nätet för den som har mer pengar.
Ingen blockering eller strypning av nätet.

Och hurra!, vi fick nätneutralitet. Enligt pressreleaserna:
”Parlamentarikerna införde garantier för att all internettrafik behandlas lika,utan diskriminering.”
Och enligt massmedia.

Men, all trafik behandlas lika…det är stora ord.
Mycket trafik kommer att behandlas lika.
En del kommer att behandlas olika.

”Specifika och innovativa” tjänster får till exempel erbjudas snabbare hastigheter och bättre tillgång.
Det, förklarar EU-kommissionen, är för att nystartade företag ska kunna utvecklas med full kraft i Europa.
Det blir leverantörerna som får bestämma vilka tjänster som de tycker är specifika eller innovativa nog att vara värda företräde.

Men betalningen då? Det blir förbjudet att ge företräde för att någon betalar mer.
Det är ju skönt.
Kommersiella krafter hålls i schack.

Men kommersialismen får en bakdörr, så kallad ”zero rating eller sponsrad uppkoppling”  tillåts.
Det betyder att företag får erbjuda lägre kvalitet på uppkopplingen om det är billigt eller gratis för kunden.
Det innebär förstås att den som erlägger full betalning får bättre kvalitet på sin tillgång till nätet… vilket ju känns snarlikt att man måste betala för bättre tillgång på nätet…

Men hallå, det blir åtminstone självklart förbjudet för bolagen att strypa eller blockera tillgången till nätet för allmänheten!
Utom, säger EU-kommissionen, och räknar upp undantagen när företagen faktiskt får strypa och blockera.

Ministerrådet hymlar för sin del inte med orden, visst kommer telebolagen få blockera eller strypa tillgången till nätet för allmänheten.
Ifall de skulle tycka att de behöver det. Om allmänheten surfar vilt och korkar upp nätet, t ex.
”Att blockera eller strypa blir bara tillåtet i ett begränsat antal förutsättningar, t ex för att möta en cyberattack eller att förebygga trafikstockning.”

Nej, det blev inte någon nätneutralitet.

Återstår då att hoppas att bolagen aldrig skulle vilja strypa tillgången till nätet för vanliga kunder.
Här är, för oss cyniker, en lite dyster men tankeväckande parallell, sagan om hur flygbolagen krånglar till ombordsstigandet på planen för att kunna sälja VIP-status och företräde.
”What Inefficient Airline Boarding Procedures Have To Do With Net Neutrality”

 

 

 

This entry was posted in Övrigt. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.