Som om Sverige inte var en del av Nato

Statsminister Reinfeldts svala intresse för EU-debatter överträffas  ändå av hans likgiltighet för Nato.
Han nobbar inbjudan till veckans Nato-toppmöte och tillfället att diskutera Ryssland och Ukraina-krisen med 60 europeiska stats- och regeringschefer samt USA:s presiden Barack Obama.

Trots Rysslands växande aggressivitet i Ukraina, trots Nato och Camerons/balternas militära upprustning vid Rysslands gränser, föredrar han att inte göra den två-timmar långa flygresan till Wales.
Att inte  missa ens en dag av valrörelsen är viktigare?

Att Sverige vid Nato-toppmötet ska skriva under ett löfte och avtal om att bli ”värdnation” till Nato gör inte Reinfeldts förflyttning viktig nog. (Det låter han Carl Bildt ta hand om som antagligen inte kan sluta jubla.)

I oktober förra året beslöt regering och riksdag att Sverige ska ingå i Natos snabbinsatsstyrkor – debuten skedde blixtsnabbt därefter, vid en samövning i Polen i november.
Detta faktum och avtalet om att låta Nato landa, starta, bunkra upp och öva på svensk mark, är förstås spiken i kistan för svensk alliansfrihet – vilket borde vara intressant att lufta i valrörelsen.

Om inget annat, så kunde kanske kostnaden för att bli ett värdland vädras?
Sverige måste bygga om hamnar och flygplatser. Idag tar vi två dagar på oss, enligt en Nato-ambassadör, för att ta emot, lasta om och tanka Natofartyg. Framöver får det inte ta mer än två timmar. Det kommer att kräva stående beredskap.

Finns pengar till detta kanske i Alliansens extra 1,3 miljarder till försvaret?; som i dagens DN Debattartikel enbart framställs som ett sätt att stärka det svenska försvarets beredskap.
Märkligt nog nämns inte Nato med ett ord här.

Nå, Nato vet i alla fall hur vi lojalt ställer upp och som tack för detta ska Nato ge oss ett ”guldkort” vid toppmötet i Wales.
Det är Sverige och Jordanien och några andra som förtjänat denna utmärkelse, misstänkt lik det slags klipp-och-klistra-medalj som mina barn brukade få på dagis.

Bildt får en drömavslutning på sin utrikesministerkarriär för det blir han som får ta emot guldkortet.
Reinfeldt får njuta av sina sista veckor som statsminister i Sverige.
Oppositionen?
Riksdagspartierna har okejat alltihop och har ingen anledning att lyfta frågan i valrörelsen.
På det här viset får de ju chansen att skylla allt på de borgerliga, om folkopinionen vid något senare tillfälle skulle vakna och undra var alliansfriheten tog vägen.

This entry was posted in Globalt maktskifte, Utrikespolitik and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.