Svenskt önsketänkande I

Än en gång rapporterar svensk press ett EU-toppmöte med analys hämtad direkt från statsminister Reinfeldt. Han är nöjd och glad, tydligen, över ”EU:s misslyckande” med vidlyftiga planer och luftslott.
”De kunde lika gärna gått och julshoppat”, skriver SvD om EU:s stats- och regeringschefer.

Inte då.
Det hände stora saker och till stor del hände ungefär vad det just-nu-absolut-mäktigaste EU-landet Tyskland önskade sig.

Därför är det intressant att toppmötet inleddes med att Tyskland tvingades backa från en avgörande punkt: ECB får rätt att övervaka och gripa in i ALLA banker i euroländerna.

Kompromissen, som finansminister Schäuble valde att presentera som seger, lyder att de nationella finansinspektionerna övervakar mindre och medelstora banker (vilka är runt 5 800) medan ECB följer de systemviktiga bankerna (de 200-250 största).

Det var tanken hela tiden, ingen har någonsin tänkt sig att ECB ska anställa tusentals tjänstemän att ligga och syna varenda bankaffär i Unionen.
Huvudpoängen är att ECB har rätt att gå in och agera i ALLA banker vid misstanke att något inte står rätt till.
EU får ett ”Single Supervisory Mechanism.”
Ett, alltså. Inte flera.

Överraskande nog tog stats- och regeringscheferna också beslut om det svåra steg 2, i bankunionen, om mekanismen för att lägga ned eller rekapitalisera krisande banker.
Det beslutet går Tysklands väg. Angela Merkel kan inte lova delta i en gemensam kassa för att rädda krisande banker så nära nästa val – alla vet vem som skulle få lägga mest pengar i den kassan.

I ett första steg ska därför istället EU-länderna samordna sina nationella mekanismer, i ett andra steg skapa en europeisk mekanism.
Det betyder att länderna får börja med att röja upp i sina egna banksektorer där flera (även Tyskland) fortfarande har härdsmälotr som de gömt för offetligheten. När EU väl får en europeisk mekanism ska bankerna i stort sett vara färdigstädade.
I mellantiden har också ECB:s övervakning hunnit vara aktiv och snoka upp härdsmältor så att helst inga obehagliga överraskningar ska dyka upp till premiären för den europeiska bankakuten.

Observera att den europeiska bankakuten inte är ett luftslott. Det är i princip taget och har fått en deadline. Beslutet om hur bankakutens ka se ut, ska tas efter det tyska valet hösten 2013 men före valet till Europaparlamentet juni 2014.

This entry was posted in Övrigt. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.