Veckan Juncker gjorde av med 3 av sina 9 liv

Inte en, inte två men hela tre knipor har Jean-Claude Juncker tagit sig igenom under bara en vecka utan att uppvisa alltför många skråmor.

Den första knipan var förstås misstroendeomröstningen i Europaparlamentet, utlöst av skattefinterna som Luxemburg under Junckers premiärministerstid erbjudit bolagsjättar som Amazon, Ikea, Facebook och Fiat.

Juncker gled smidigt ur den genom att först vända sig till nationella politiker med sitt budskap ”Vi sätter alla vårt eget land i första rummet…”, därefter till europapolitikerna med budskapet: …”men hädanefter tar  jag hårda tag för att få slut på skattekonkurrens.”

Den andra knipan var investeringsplanen på 300 mdr euro eller så, som skulle kick-starta Europas ekonomi, något som Juncker  lovat EU-regeringar och Europaparlament att skaffa fram.
Hur göra detta när EU-kommissionen inte själv råder över en krona?, allt är sombekant intecknat av nationalstaterna i EU-budgeten.

Jo, Juncker kom upp med planen att använda småsummor (allt är relativt) som hävstång för att locka ut nya pengar, uppbaxade av EU:s egen kreditvärdighet.
Många hånflinar åt planen men marknaderna var överraskande välvilliga och Juncker är hur som helst ur den knipan ett långt, långt tag framåt.

Den tredje knipan var beslutet om böter eller inte böter för länder som – igen!- inte följer reglerna i stabilitetspakten.
Frankrike och Italien har länge varit sturska och sagt att det ska ingen lägga sig i men de backade nyligen och erkände offentligt Bryssels överhöghet.
De förväntade sig en gentjänst för detta.
Hur göra?

Bryssel kan inte bara ge efter, EU:s trovärdighet står på spel. Det vet Juncker, f d chef för eurogruppen, mycket väl.
Fast inleder han sin kommissionstid med att göra sig till fiende med Paris och Rom blir de närmaste åren svårarbetade.

Kompromissen, som kom idag, blev att skjuta på beslutet.
Först i mars kommer EU-kommissionen att meddela om Frankrike, Italien och Belgien kan få undantag för reglerna eller om de förtjänar böter för att de inte gjort nog.
Länderna slipper inte undan.
Men de får mer tid på sig att komma upp med reformer – eller som minimum bestämda datum för reformer.

Och Jean-Claude Juncker glider undan, som en katt med nio liv.

 

 

This entry was posted in EU:s maktbalans, Euron and tagged , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.