Tre saker har 20 år med EU ändrat

Sverige har just firat 20-årsdagen av EU-medlemskapet men jag letar fortfarande efter analyser över vad detta har inneburit.
Jo, det finns gott om artiklar på temat men de handlar enbart om vad folk sa den gången vi skulle folkomrösta.
Bara tre seriösa genomgångar lyckas jag hitta:
Reforminstitutet har gjort en grundlig översyn och anser att det mest blivit bättre: Löner, miljö, välfärd…

Arbetet har gjort en ambitiös genomgång och hittat både gott och ont.
Till vad som sägs vara bra hör: Förbud mot åldersdiskriminering, stopp för staplandet av visstidsanställningar, reglerad arbetstid.
(En lag om lika lön trots olika kön, kunde väl också platsa?)
Till listan ”inte alls bra” hör  att EU-domstolen 2005 satte stopp för svenska facks möjligheter att tvinga utländska företag hålla svenska avtalslöner.
Låglönekonkurrensen är ett stort bekymmer.
Ett pågående orosmoln sägs också vara att staten tar mer plats på arbetsmarknaden när fack och arbetsgivare hellre skulle vilja fortsätta den svenska varianten med enbart partslösningar.

Vattenkommittén, vad detta nu är, har den tredje genomgången som jag har hittat över vad 20 år med EU har inneburit. Men jag kan inte riktigt utläsa deras svar – de är för mycket tjänstemän för att använda så starka ord som bra och dåligt. Mycket har hänt, i all fall, och vattentjänstemännen är tydligen entusiastiskt engagerade i allt vattenarbete EU gör.

I brist på andra lägger jag fram mina egna förslag till stora förändringar som EU-medlemskapet bidragit till i Sverige:

* Totalt förändrad regionalpolitik – Stockholm ställt åt sidan.
Före 1995 uppvaktade norrlänningar och västgötar kanslihuset i Stockholm och bad om pengar för att bygga en väg eller få sig tilldelad en fabrik.
Nu skriver varje region sina egna utvecklingsplaner utifrån regionala förutsättningar och förhandlar sedan med Bryssel om finansiering.

* Totalt förändrad näringspolitik.
Före 1995 kunde svenska storföretag fördela marknader sig emellan och Pris- och-Kartellnämnden hade inga invändningar. (Den nya konkurrenslagen kom egentligen till några år före medlemskapet, en blåkopia på EU:s konkurrenspolitik)
Kommuner kunde låta kommunalråden ge jobb åt sin brorsa eller hans kusin i andan av ”stöd till det lokala näringslivet”.
Efter 1995 stoppades asfaltskarteller, samgående mellan marknadsdominerande bolag som Scania och Volvo Lastvagnar samt tvingades kommunalråd ge alla företag en lika chans i öppen upphandling.

* Totalt förändrad rättsuppfattning – Sverige blir ett rättssamhälle.
Före 1995 bestämde politikerna ytterst över Sverige. Domare tillsattes för lång och trogen tjänst i staten och dömde som politikerna gav dem besked om.
Efter 1995 tvingas Sverige tillämpa principer och följa lagen i alla lägen, även när lagen inte känns så kul.

Numera lönar det sig för medborgare och organisationer att vända sig till domstolarna om man inte är nöjd med hur vargförvaltningen sköts, att bolagsintressen går före miljöhänsynen i gotländska stenbrott, att kommunala byggbolag tillåts konkurrera med skattepengar, att man nekas ersättning för sjukvård i utlandet trots att EU-domar säger något annat och inte heller får regeringen förbjuda testade och tillåtna färgämnen med argumentet att vi svenskar skulle vara särskilt fallna för allergier…

Lite annorlunda har det allt blivit.

This entry was posted in Sverige och EU and tagged . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.